tror min hjärna kortslöts igår.
tror aldrig jag varit med om mitt sinnes tillstånd igår när stockholms tunndelbana ständes av.
efter att ha klivit upp 05.10 efter bara några ynka timmars sömn och sen vandrat på stn, testat kläder. lunchat med gammla vänner från umeå.. så stod jag helt plöttsligt med en kasse med nya skor i handen och hade ingen aning om hur jag skulle ta mig till den bussen jag skulle åka.
Den stora staden fungerar inte riktigt som den ska när inte tunndelbanan inte går.. och då var de inet bara att alla dessa anslutnings bussar skulle in.. trafiken var även avstängd av alla polis och räddningstjänst bilar..
svårt att förklara hur min hjärna helt plöttsligt inet fungerade...
mobilen fungerade inte den heller..
jag överlevde.
jag behöver lite händelser som kortsluter mig.
det får mig att inse att jag lever..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar