i morse satt jag vid matbordet och åt min gröt till frukost (mycket mat här nu tycker jag..).
min mamma tittar på mig och säger.
- Det där är sista gången du äter mormors sylt. någonsin.
Hur ska jag reagera då? min mormors sylt är bland det godaste jag ätit. hennes egenplockade hjortronsylt.. lingon sylten som är söt, inte för söt. bara mycket god.
jag slår bort och tänker inte på det. jag tänker inte inse. tänker inte förstå.
alldeles nyss stod min mamma bakom mig och fipplade med ett tuggumi paket.
stoppar det sista i munen och säger.
- nu tar jag mammas sista tuggumi.
Min mamma är så söt. Hon och jag tar i sorgen så lika. men ändå så grymt olika.
vi var ju tre. mamma, jag och mormor. tre generationer som trotts ålders skilnaden hade lika linne byxor. alla tre gillar handerbete, alla tre gillar dans.
mormors skor var föresten på dans igår. mamma kom in till mig och berättade att mormor skulle få dansa. sen visar hon upp skorna på fötterna.
vi kunde låna saker av varandra utan att mormor såg ut att försöka vara ung. utan att jag såg ut som en gammal tant.
mina tårar rinner sakta nu. jag ska förförsta gången lära mig leva med sorgen. för första gången acceptera en väns bortgång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar