mitt liv måste vara drastiskt.

ialla fall impulsivt.

saker ska hände fort.

jag gillar struktur på vargaden.

men blir lätt utråkad.

mitt humör går som en jojjo.

upp ner upp ner. tvistar sig nere. upp och stannar för att senare falla.

mitt humör snurrar.

just nu i denna sekund är de som så ofta annars.

jag klarar inte av mig själv.

känner att jag är som PMS hela jag.

ledsen, arg, glad.

men sorgen och det som gör mig besviken.

ovisheten och det i mig som inte vet vad det vill,

detta gör allt så mycket värre just nu.

bra att tårarna finns.

vad skulle jag göra utan dem.