dansen i tanken och det medför tårar i ögonen.
jag vill dansa.. dansen ger mig så mycket fint. så mycket känsla.
men nu är jag rädd.. det fula har tagit över.
rädsla, onda tankar.
att prestera, att inte vara bra.
att inte vara så bra. att inte duga.
att se i andras ögon. att få prestationsångest.
att inte klara av det.
att se sig om. se hur de borde vara. hur jag vill att de ska vara.
men inte jag.
inte jag.
jag har satt målet högre en möjligheterna.
jag är inte den.
jag vet.
ändå smärtan.
kan inte ta vara på de bra.
kan inte ta för mig. kan inte utnyttja..
rädsla för att upptäcka att jag inte duger.
att jag inte är tillräklig..
rädd för besvikelsens öga.
jag kan. jag vet att jag kan.
kanske inte närheten av de bästa.
men ja är bra..
nu håller ja mig borta.
rädd för det onda.
rädd för det onda ögat, rädd.
men själen vill dansa..
2 kommentarer:
Om man känner efter, tänker efter, då blir man lätt rädd. Att inte vara så där bra som man vill vara. Jag har slutat tänka på socialdans, iaf försöker jag låta bli. Men nu ska det tävlas igen... Hugaligen, varför utsätta sig för eländet? Tja, det är ju roligt på nåt sätt. Det kanske räcker?
Jag läser mina egna tankar skrivna med dina ord.. En känsla som man inte vill känna, inte för något som man verkligen tycker om att göra. Varför finns den känslan. Den är lite för stark och det är så synd. Dans ska vara njutning inte ångest.. Jag vill ibland bara börja om från början, då var allt så bra. Ingen prestation bara glädje.
Skicka en kommentar