jo, idag är jag lite kaxig.. kände att jag "lätt" kunde sprinag längre när jag spurtade om alla in i målfållan.. tårarna rann inte. men de var nog nära. glödje i hela kroppen..
sumering av mina första 3 lidingemil. fint.. glädje. första 2,2 gick lätt.. jag snirklade förbi mängder med människor.. i å för sig sprang nog många om mig oxå. men de brydde ja mig inte ett jota om.. sista milen var tung. som alla säger.. backarna är långa.. gick delar av den fruktade abborbacken eller vad den nu heter. och den som började de sista 2 kilometrarna.
jag hoppade när jag kom i mål. dock hoppar jag inet längre.. inte alls. nu ligger jag i soffan med levande ljus, present och en angenäm räckfrossa framför mig.
men mina ben.. som jag har älskat hela dagen kan nog somna in nu. för smärtan är fan outhärdlig.
men de var de klart värt.
slut tid 03.21.04... de där sista 01.04 grämer mig något.
aldrig är jag nöjd, aldrig.
men idag är jag klart tok stolt över mig själv.. väldans tokans.
5 kommentarer:
Hej!
Jag är en tjej på 19 år och har haft funderingar på att börja plugga till ekonom agronom, och vad jag har förstått så pluggar du det nu? Hur är det? / Lovisa
GOOOOOO!!!!! Jag tror att min hals är dubbelt så tjock som den borde vara, och strupen är hälften så stor max
Fan vad stolt jag blir över er brudar!! Mina idioter!! Älskar er!! Måste vara lite skönt att ha de gjort nu liksom=)
Pussar
Men du .... jäklar anama vilket go det var i dig!! 3 mil ... det e långt det! Impressing!!
BRA GJORT, davis sager, thats amazing, stina haller med, you go girl. xxx
Skicka en kommentar