lycka i livet

jag har barndoms vänner. sådana vänner som jag inte håller kontakt med var dag, om ja nu gör det men någon. men dessa barndomsvänner är så speciella.. vi blir vuxna (eller i alla fall äldre barn), och upplever och utformar våra liv. men hur mycket vi än tror oss förandras så är det så speciellt med våra barndomsvänner.. att dela delar av barndomen gör att vi för alltid kommer finna gemenskap. vi kommer alltid på något sätt känna varandra.
idag har jag träffat anna på kyrkogården där hon knegar och står i.. en vacker flicka. en av mina barndomsvänner.