dansen

ärligt..
dansen är ju perfekt.
om jag nu inte orkar nedverdera mig själv så kan jag ju låta andra göra det.
jag har träffat fantastiska dansmännisor denna helg..som alltid. fått många fina ord, blickar och kramar. dessa människor är verkligen speciella.
men inget passar mig så perfekt när man ser hur man blir ratad för någon annan på en dans.. hur någon springer ifrån en efter en dans för att den har chansen att dansa med någon annan.
hur de man dansar med konstant meddelar hur underbart fantastisk andra är..
hur alla hur de en är värkar dansa tusen dansar med varandra men att de ändå känns som alla springer från en efter två eller fyra låtar.
det spelar ingen roll hur bra man är..
det lilla extra. det saknas..
det måste minst tjugo komplimanger för att kompensera ett bakslag.

men på nått sätt är jag vid gott mod.
inte ens dansen och dess människor har lyckats fälla mitt ego denna helg.

och jag har aldrig sagt att jag inte är satan sjäv.. för ingen kan döda en glad dansares goda mod som jag.

förbrukad är annars dagens ord.
så sant.