sockret

socker behovet har gått över styr, igen.
jag har sätt det komma men blundat. blundat och fortsatt stoppa in i munnen.
men nu är det ohållbart. igår var jag helt utan och hade en viss frustration i kroppen. idag har jag ätit lite och då blir banne mig frustrationen värre.

det är tokigt hur man kan ställa in hela ens hjärnvärksamhet på bara det söta. att fundera ut hela dagens uppgifter efter hur jag ska undgå att inte äta eller hur jag ska kunna komma åt att äta. för jag kämmpar hela tiden mot samtidigt som jag kämpar för.
sockeret är knepigt..
om jag gillat cigaretter eller sprit hade jag varit livsfarlig.
tur att jag inte gör det.