jag kliver ur bilen och de är varmt men friskt ute. det enda som hörs är höflektarnas dån. mina olika liv har idag försökt mötts. jag har pratat skvallrat och minns brighton. stinas och davids nya lägenhet.. staceys nya pojkvän som är producent för en stor teve produktion som reser land och rike runt. skvallrat om alla mina föredetta arbetskamrater. varit där men ändå här. försökt förklara och berätta för stina och stacey om mitt liv efter brighton.. om dansen och om att bo och leva som jag gör just nu. det är så olikt. det är så olika delar av mig. men ändå exakt den samma.
att inse att jag passar bättre här hemma där höflektarna går.. där livet går ut på att planera nästa danstillfälle. att jag ler mer nu en jag gjorde då. men att jag ändå saknar dem..
jag behöver värkligen alla mina vänner för att få perspektiv på livet.
jag älskar alla delar av mitt liv.. men att på något sätt få dem att vara samma vet jag inte om jag kommer lyckas med. de är de som gör mig till mig. det är det som gör mig kluven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar