ni anti dans människor som läser min blogg måste förstå att dans inte är en dans på rosor. eller jo de är väll det den är. den sticks och gör ont i allt det ljuva.
daladans var ingen höjdare, hoppas dock på att det inte kommer vara så för resten av mitt liv. Det var läge sedan jag var så fel. Länge sedan jag var på ett ställe jag inte skulle ha varit på som jag var igår. Jag saknade min säng och min dator. att vara ensammen i en full lokal men ändå inte helt genomskinlig är inte kul. självförtroendet går i botten och de sidor hos mig själv jag inte tycker om kommer upp till ytan.
fast helt riktigt förpestad var inte kvällen. jag överlevde. som alltid.
brukar dock fundera ut hur jag ska hantera de situationer jag inte klarar av nästa gång jag hamnar i dem.. men nu ser jag inte vad jag skulle kunna gjort annorlunda mer en bara inte varit där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar