vaknade när de fortfarande var mörkt ute, tyst i huset, bara ett enstaka par bilar svissade förbi utanför fönstret Varför kan jag inte sova? Ju mer jag tänkte insåg jag med en klump i magen att om en vecka har jag vid denna tid packat och är på väg. på väg från mitt rum för alltid. på väg hem till sverige.
på väg från stina, david, kristyna och john.. stac the ess. alla på jobbet som jag faktiskt tycker om.
Inget mer skitprat med stina i köket.
Inget mer tok med stacey.
Inget mer stockroom.
Inget mer hav.
Funderar vad de bästa egentligen varit, hur kul jag haft när jag varit ut med Jack och co. Alla spelningar jag varit på.. Mina timmar i mina löpskor. Alla shopping kassar jag tagit med mig hem.
Min säng, mitt rum.
Min livsångest här. Den, klänningarna och minnena är det jag kommer ta med mig.
De jag inte kommer sakna är alla bråk mellan Kristyna och John. Bettys intriger. Min maneger. Ensamheten. De illaluktande golven.
Jag vet att bus the sus kommer försvinna den dagen jag lämnar england, det är nästan så jag fäller en tår. Här och nu en hel vecka innan flyget lyfter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar