när jag är som jag är nu. då tappar jag allt annat och hänger upp mig på en sak, en enda sak. det gör mig galen och gör att jag hatar mig själv.
undrar om det är för att allt annat kokar över,
eller för att allt annat känns så omöjligt.
eller för att jag är jag.
nu har jag i alla fall panik och måste sova,
hoppas på att vakna upp i en annan kropp med annat humör.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar