efter nästan tre månaders sjukstuga så har jag nu bestämt mig för att de ska vara nog. för att orka leva måste jag få träna. för att orka mig själv psykiskt. sent igår sprang jag.. snabbt lätt i den svala underbart doftande luften. jag levde. vet inte hur trött jag kommer känna mig fram åt eftermiddagen. men just nu känns den timmen mindre sömn helt klart värt. funderar på om jag klarar blodomloppet nästa vecka, en mil? vad får jag ta för måltid? vad är vettigt och vad är dumt med tanke på att kroppen har en bit tillbaka?
dock inser jag att jag måste lära mig äta. minst ett mål till varje dag jag löper.. tänkte på det när jag sprang igår. och glömde ändå äta innan jag somnade. tror att min kropp måste få i sig mängder mer för att orka hålla uppe emunförsvaret. det måste vara mitt första mål just nu. maten. äta rätt riktigt och mycket.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar