ibland behöver jag någon som ruskar om mig..
får mig att se klart. det behöver nog alla.
funderar på vad de är att jag tror att jag räddar mig själv mot. vad det är jag är så förbaskat rädd för. ja vet kanske
det hjälper inte att genom att bli arg tro att man lär andra.
man måste prata och förklara.. annars kanske de i grunden inte har någon aning om min argsinthet. eller så kan de vara så att min argsinthet är helt obefogad.
ibland känner jag mig som en riktig bråkstake.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar