å jag dansar..
och dansarvidare..

sova

nej nej, nu ska här dansas..
hela kroppen skriker dock sova.
men den får vackert skylla sig själv.
den hade sina chanser.. men inte tog den vara på dem inte.

kolhydrater

efter en månad med ytterst lite socker.. inge godis alls. och förutom gröten till frukost även väldigt lite kolhydrater.. inte helt utan har jag varit. mammas pajer och lasange har ju varit lämpliga till lunch..
men idag har jag ätit en portion pasta med makrill till lunch.. och fetaost.
här kolhydratsladdas det inför en fullsmockad danshelg..
nära nu.. väldigt nära.

andrea

'

fulast fulast fulast fulast.
absolut fulast.
hur går de med de positiva tankarna bruden?
fulast.. i alla fall.
vill inte.

ful

just nu käner jag mig bara ful.
jätte ful.

inte likt mig

denna vecka är upp och ner.
jag sover inte. inte alls.. inte när jag brukar borde sova.

barn

mitt liv ser annorlunda ut nu en vad de gjorde i somras. jag bor annorlunda.. lever annorlunda. dessa två är nog de jag saknar mest från det livet jag levde i somras. från att vara upp i varandra dygnena runt periodvis i somras så har ja nu inte träffat dem riktigt på månader. det känns tomt..
sven bloggar om barnlösa kvinnor idag. jag är en barnlös kvinna.. och ska inte vara annat heller. jag är inte där i livet än.. den dagen kommer förhoppningsvis, sen om några år.
men då tycker jag att det är ypperligt att jag kan låna (eller umgås med...) hans lite ibland. det tänker jag göra nästa vecka..

i jämförelse..

en av mina största rädslor.

räcknar stycken istället för par

denna vinter har varit värre en vanligt känns det som. jag har tappat bort määängder med vantar. så på hatthyllan ligger en styck vante skin, enstyck röd, en styck mönstrad.. ossovidare. en mössa har jag även förvirrat bort.. men att den är borta har ja ingen sambos som påpekar.
jag tycker inte om par. de kan man även se i min strumplåda. inte många som passar ihop där.. därför mycket lämpligt att ha många lika svarta. dock så färstår ja inte hur tio små strumppar just nu är tretton stycken. hmmm...
till det som fick mig att skriva detta just nu. letar mina skidstrumpor som jag av någon konstig anledning tagit ner hit. varför vet jag inte.. och varför det nu bara ser ut att vara bara en styck vet jag en mindre. irriterande det är i alla fall vad det är.

error

oj.
håret blev svart.. inte meningen.
men inget annat är ju bra så..

svart

jag köpte ännu en svart topp igår. varje gång (nästan varje dag) när jag letar något svart plagg i min garderob så tänker jag att jag måste sluta köpa svart, jag har ju så det räcker och jag hittar ju inte de ja ska ha efter som allt innehar samma färg.
blev ändå överlyckligt igår när jag tyckte mig hitta något jag inte hade. treckvarts med lite djupare rygg.. men.. en vanlig baströjja trotts allt.
bara för att bryta tränden köpte jag mig ett marinblå randigt linne oxå.. om de nu skulle vara mer sensationellt!

övertrött

ont i magen, det kliar på kinden och på sidan av vänstra bröstet.. byxorna känns obekväma linserna svider. jag håller på att få en jätte kvisla på näsan.
nu ska nog jag sova lite. vad tror ni om det?
kroppen och jag är inte i fas. inte sams alls...

lyckoforskning, chokladmolning och nationalekonomi

och vad kan de ha med varandra att göra..
nationalekonomi är min huvudkurs just nu. förtränger det svårt.. det är inte speciellt upplyftande att titta på kurvor med nyttonivåer och marginaleffekter och genomsnitts saker.
denne vecka försöker dock föreläseran med alla krafter att få allt att värka lite roligare.
hade en labb med att där vi skulle vikta papper.. och räkna ut alla kurvor efter hur snabbt och bra vi vek och hur många arbetare som produktionen skulle inneha för att få maximal nytta, effekt.
idag skulle vi försöka mäta lycka.. lycka är ju självklar choklad. hur många bitar choklad gör att du blir lycklig.. hur många ska du stoppa i dig för att din lyckonivå ska börja sjukna.
det luktade mycket choklad på dagens föreläsning. dock vet jag inte om jag blev nå klockare av det hela... men ett skratt förlänger livet.
jag tror jag haft mitt första sug efter choklad på många veckor.. men som vi kom underfund med. choklad är många gånger som en illusion. drömmen om den är godare en verkligheten.

med skräckblandad förtjusning

dans. det blir mycket dans i helgen.. tok mycket dans.
jag är ärlighetens namn livrädd för den kommande helgen.
trotts att jag ser fram emot att träffa alla..
ja alla.. de är många dansare som sammlas i huvudsatden denna helg.
ja vet inte om jag vill stoppa tiden eller snabbspola..

i detta blogg inlägg finns en fox film på mig sen i höstas...

ja mins att jag tänkte

när jag vaknade tänkte jag att jag fått en uppenbarelse.. eller en insikt. ja något.. mins att jag tänkte att det var något väldigt bra. smart, genomtänkt och användbart.
tillsaken hör att jag nu en och en halv timme senare inte har en aning om vad det var jag drömde, eller tänkte. ingen aning alls.. tror allt försvann på vägen mot duschen.
hur kan något som var så bra bara försvinna ur mitt minne?

kan jag fortfarande?

letar skidbilder och inser att jag inte åkt skidor riktigt sen jag köpte min systemkamera.. inse fakta. jag kanske inte kan åka skidor längre...
bilderna har ia tagit...

öppna sinnen

jag har just nu en tendens att kunna öppna mina sinnen.. ta in allt omkring. atmosfären. bara suga in alla intryck och känslor. blir tyvärr ofta väldigt negativt.. för min tankebana gör det fel.
men inte nu, inte alldeles nyss..
tog cykeln från friskis ute på ultuna. luften är kylig, marken fryst, det är heeelt vindstilla. cykeln rullar sakta fram. inget är jobbigt inget stör.
jag öppnar minnen. känslor väller upp. det är vinter. jag glömmer allt vad mina fötter och händen någonsin påpekat. jag känner luftdraget mot kinderna... jag känner trycket i benen. jag känner hur jag dempar.. flyger, skrattar, snurrar... åker sakta, åker fort.. leker. blir till ett barn på nytt.. energin flödar och jag vet helt plötsligt att jag ska trottsa händer fötter och skolböcker nästa vecka..
att jag en gång varit en skidåkare kan ingen ta ifrån mig.. det finns en anledning varför mitt liv har bestått av så många tårar av fröfrysta kroppsdelar.
nästa vecka ska jag åka skidor. och med det är det bestämt.
jag har en händelserik tid framför mig.. minst sagt.

skryt

ju mer jag tänker på den där tentan..
ju mer nöjd blir jag.
alltså ibland känner jag mig dum.
men att klara den tentan var satans bra gjort av mig... tok bra helt enkelt.
så jag kan helt enkelt inte låta bli att få ett fult leende på läpparna när någon nämner eller frågar om den...

en av mina blogg ungar är ute..

Rufus ska han vist heta..
http://onekligen.blogspot.com/
jag tycker om de bloggar jag följer mer och mindre frekvent på olika vis.
de senaste inläggen känner jag att jag fått tillbaka lite av den del av oneklig bloggen jag på nått vis saknat.
olika dagar har jag olika bloggar..
lika som att ja olika dagar har olika sorts kläder..
idag blommig blus och bagy jeans.. och harry är med oxå.. harry som ni fick stiffta bekanskap i går..

mat är rätt gott

men framförallt nödvändigt..
men att veta vad allt heter och varför och vad som händer och varför och vilka syror och molekyler som är, som bildas som förändras...
ni vet.
om de hade stannat vid att det finns fast och mjölig potatis.. och inte varför.
om nötter fick vara nötter och inte vara frukter och frön.
om fast fett fick bara onyttigt och flytande nyttigt.. och inte en massa annat.
jag tycker allt detta är intesant.. de är sant.
våra livsmedel går minst sagt egenom en hel massa processer mellan jord och bord.
men nu börjar det bli så mycket jag borde kunna att det kokar över..
och då har jag kött, mjölk, ägg och en hel massa mer föreläsningar kvar att ta in och lära.

nu ska ja räkna lite matte.. inte lika intressant kanske. men ack så mycket lättare.

min eller din bild

eller våran bild.
det är speciellt att gå omkring i cyber rymden och finna sina egna bilder. de flesta av mina bilder finns de en anlednig av att de finns.. att andra fått tagit del av dem. mina bilder är en del av mig.
men en bild av mig på dig, den är väll ända din? i alla fall på min nivår... i alla fall nu.
jag lever fortfarande på lyckan av att människor värkligen tycker om mina bilder.
trotts min avsky mot facebooks bild ägande kan ja inget annat en glädjas åt att folk väljer att visa mina bilder..
dansbilder är ändå speciella. ingen kan nog njuta av en dansbild lika mycket som en dansare kan..
Drömmern och målet när jag fotar är att fångade någons själ.. inte fånga och bura in. utan fånga för att visa.
bilden ovan är på fräs... från någon sommardans i dalarna 2008.

du saknas mig

ingen kan någonsin ta någons plats
jag som brukar minnas datum.. onödiga datum. viktiga datum.
när det gäller dig inser jag att jag inte minns datum.
men jag minns dig.
varje dag.
det var det där med att acceptera..
men du saknas ju mig!

harry

harry hela dan säger god natt!
satan va trött jag varit hela dagen...

och insåg att ni aldrig fick se harry på bild..
gammla bilder dock.
men ja är ju mig lik.

tjuvlyssnat på en god insikt

står i en kö i skolan.. tjuvlyssnar på tjejerna framför mig.
en tjej förklarar att hennes pojkvän är sport frälst och att han spenderade sju timmar framför tven igår med bara sportsändningar.
den andra tjejer frågar hur hon som inte gillar sport står ut.
hon svarar, jag är ju kär, det är ända anledningen...
jag hoppas värkligen att förhållandet bygger på något annat oxå..
typ att han är söt eller så, för då har man något anledning att hålla i honom när de svårare tiderna kommer...
fast sen var de det där med utseendet igen fröken olsson....

jag har varit bra på att tjuvlyssna den senaste tiden.
fy mig...

en svart måndag

det bästa med denna dag är min svarta nya kofta och kaffet (ja de blir mycket kaffe tjaj just nu..).
annars är det en grå, trist, kall och aldeles förfärligt tröttsam dag. dock har kroppen nu börjat vakna.. men den har då långt kvar till normal läge. den är minst sagt uttömd min stackars kropp.
den ska få så gott som vila hela dagen..

insåg efter första timmen på föreläsningen att jag förfrusit fötterna.. sant. blodet fanns inte där de skulle.. det finns saker som tydligt pekar på att det är bra att ínte har tryckt ner fötterna i ett par pjäxor... dock var de väll det ända. det är lite tomt utan alla här.. om jag säger så.

just nu vill jag ha vår... kylan tar på hela mig och det där med cyklandet i snöslask är typ hur trist somhelst.
nu ska ja ta itu med lite plugg..
och hemta lite mer kaffe...

kom på fika...

att komma till mig på fika är alla hjärtligt välkomman att göra..
dock kan ja inte lova något fikabröd. den delen av trevligheten lämnar jag hemma i granbo.. där finns det alltid fikabröd. i uppsala inget alls...
sen var det de där med kaffe.. det finns kaffe. jag kan göra kaffe.
men man dricker det på egen risk.
så om du kommer på fika till rackarberget så är det sällskapet och skitpratat du får nöjja sig med.
sen blir jag lixom glad av att få besök oxå...

de tre pepparkaksgubbarna

just sätt en live sändning från varmere bräddgrader. närmare bestämt thailand.. å vad jag blev anendsjuk. och dit har jag nog inte längtat tillbaka många gåner sedan 2005. men om ja inte missminner mig så är idag dagen jag för exakt fyra år sedan satte mig på flyget mot just Thailand...

att jag alltid ska befinna mig på fel platts...
jag skulle oxå vilja leka peppakaksgubbe idag.

språk..

"Inkludera ett abstract på ca 50 ord på engelska "

vem hade tänkt skriva detta åt mig?
för jag kan ju inte.. bara att konstatera och acceptera.

nu har ja snart städat och tvättat klart...

hmm...
de är nästan sant.

...

osynlig, femtehjulet, iställetför

bättre en inget.
bortglömd.
inte behövd.
problem.

lila

av en händelse såg jag en väns kommentar på facebook.. tog mig till köket. satte mig på en trästol, knäppte på tven och fick sällskap av en av mina sambosar. så nu har JAG tittat på nästan halva körslaget OCH röstat på mitt kära Bollnäs... trotts mitt något svala intresse för tven så måste jag säga att det gjorde min kväll till en bra kväll!
Bollnäs, den lilla skitstaden.. gick vidare till final i Körslaget.. och det tyckte ja de gjorde bra!
så nästa vecka när jag inte tittar på nått körslag tycker jag att ni röstar lila... för mina tv lördagar kommer inte att fortsätta. och det är nått som är säkert..

man måste ha tråkigt ibland.
då kommer man uppskatta det roliga en mer...

beslutande

jag tycker nog inte om att ta beslut. inte alls.. speciellt när jag har beslutsångest.
om jag vet jag jag vill är de ju lixom inget problem
funderar dock på om jag i de flesta fall egentligen vet, men bara inte vill stänga möjligheterna genom att ta beslutet.
när besluten är tagen har man valt att stå borta från något. missa något.. jag tycker inte om att missa saker.
just nu styr alkoholen väldigt mycket. jag tror jag tar många beslut med den som grunden. ja vet egentligen inte varför jag känner sådant motstånd. är det för att jag själv inte orkar med den.. lr är det för att det passar sig så bra just nu.
min känslomässiga bergodalbana tar på krafterna...
men även öppna alternativ och rädslan att välja fel.

konstaterande

jag förstår oxå varför inte fler stockholmare dansar...

så ni vet

jag är ju typ bäst.
i alla fall känns det som så i hela kroppen..

storken fikat igår...

mina klass brudar sticker till åre i morgon..

jag kommer sakna dem.

coolast på ultuna

ett dödskalle plåster från usa. nöden har ingen lag..
men det är inte många plåster som slår mitt!

1500

detta är mitt 1500de inlägg...
ja har hunnit med en del.
minst sagt.

negativ

insåg just att jag är negativ här nu.
kanske bara för att jag lägger det negativa här, och det positiva i min levande värld...

just nu pluggar ja varken bra, morgon, dag, kväll... eller som ja testat nu. natt.
jag tror de är ämnets fel....
kemi och biologi är INTE min grej.

den tynger

om en vecka är omtentan.. omtentan jag ännu inte vet om jag behöver skriva. det tynger.. det tynger som bara den. för det finns en stor risk att jag måste skriva denna tenta.
nu har vi väntat på resultatet i två veckor.. jag var inte orolig innan tentan. inte när jag skrev den.. och inte efter. men nu, nu gör oron mig svårt irriterad.
svaren på tentan har legat ute sedan första veckan, jag tittar av princip inte på dem. eller, ända till nyss.. nu har jag sätt dem. och inte tror jag att jag kan vara lugn för det.. snarare tvärtom.
kan ja inte bara få ett U nu så ja vet att de bara är att plugga.. ett U är bättre en att inte veta just nu.
dock kommer jag fälla en eller två tårar om jag får det där Uet... bara för att, bara för att jag måste tycka lite synd om mig själv.

storken

jag har blivit en kafeoman... jag kan sitta på ett kafe och fördriva tiden med goda vänner i timmar.
utan den inre stressen..
vissa delar av den jag blivit tycker jag om.

trött.. utan någon egentlig anledning.
men hela kroppen vill bara sova..
nu ska ja ta mig i kragen och vara social,
kanske sista gången på en vecka.
vem vet..

en lugn stund på ultuna friskis

att träna på ultuna jämförelse med inne på ekeby är skillnad. här ute (är på skolan) är det tyst och fridfullt.. nästan alltid. alltså förutom torsdagförmiddag då..
minst 10-13 små knodd.. alltså sådana små barn att de bara ligger och skriker, fyllde omklädningsrummet med siga lyckliga mammor.
behöver jag påpeka att det kan låta illa med sådana små krabater?
många samtidigt blir mycket för mina otränade öron.
ingen lugn stund på ultina friskis idag alltså...

nöjd

idag funderar på jag ordet nöjd.
när är jag nöjd? när är jag så jag inte vill något annat.. när är jag nöjd med precis det jag har, där jag är och allt annat runt omkring.
trodde mig en sak som jag idag insåg var fel.
jag har alltid sätt mig själv som en rätt nöjd person.
det är jag, ofta på kort sikt..
men på långsikt?
inser en av mina rädslor.

dagens möjligheter, gör dom oss mer missnöjda?

mat

prio tio i mitt liv är väll typ mat just nu.
men insåg helt plötsligt att jag nog måste börja äta.. och då måsta det handlas.
en rejäl storhandlig fick bli dagens nöje. nöje och nöje, jag tycket inte om att betala kalaset.. och de där med att storhandla på cykel, det har jag för länge sedan konstaterat att det inte är optimalt. men det går... nu kan jag äta böner hela vårterminen.
så här ska de då inte gå någon nöd på mig inte!

raggning

diskuterar raggning i köket.
jag kan inte ragga... typ i alla fall.
och om ja nu skulle ragga vad skulle jag leta efter?
trotts min totala utseende fixering så spelar utseendet ingen roll.. inte så.
hur hittar man den hjärnan jag söker?
andera och jag behöver tips...
för själv har vi idag inga bra lösningar till vårt problem.

ögon

ögon.. fastnade för min vän malins vakra ögon idag.
min föreläsares djupt bruna..
vissa dagar ser jag ögonen på andra sätt en andra dagar.

ont

idag gör det ont.

vaknar och kände att jag är lycklig.

livet kan inte vara mycket bättre en nu.

det finns inget jag behöver.

inget jag direkt saknar.

ändå så har jag av någon anledning ont idag.

vill bara krypa ihop till en liten boll..

kläder

av en händelse så glömde jag.. som med allt annat en kofta när ja var på casinot i julas. dock märkte jag det så de hade gått att rädda.. men efter som denna kofta var en svart urtvättad med begynnande hål i kragen så tänkte jag att nu har jag chansen.. om ja inte glömmer den nu kommer jag inte ha samma bra anledning att köpa mig en ny.
dock har inte denna nya inhandlats. den rätta nya har inte funnits ännu.
och idag, idag skulle jag så görna vilja ha en svart kofta...
ibland vet jag inte om jag ångrar mig eller inte

ärlighet

ibland vill vi höra en lögn. bara en liten.. eller bara inte sanningen rätt i ansiktet. eller?
nej tycker jag att sanningen alltid är den bästa. även om den gör mest ont.. men det onda går att hata. det som bara gör lite ont kan man alltid bygga ett hopp bakom..
jag är fortfarande säker på att det är hoppen som gör absolut ondast.
att fråga en fråga, betyder att man måste vara berädd på att svaret inte är det man vill..
det är därför många frågor uteblir.. av räddslan för svaret.
rädslan för vad frågan kan få för konsekvenser.. för genom att fråga kanske du tar ett val. valet av att erkänna att du vill veta något..
jag känner att jag nästan alltid över tiden mår bäst av sanningen. inte mina egna idéer, fantasier och tolkningar..
det gör hon med.. hon med tårarna. hon med besvikelsen.. hon med paniken över sanningen. jag vet att hon kommer må bra av sanningen sen.. snart..
men just idag, just nu... gråter hon för att hon inte kunde fått en liten lögn. bara en liten..
satan vad vi människor gör varandra illa.

livet

du.. grattis

om ja inte dansar..

då redigerar jag bilder... alltså studerar jag inte.
och sover inte..
men jag är glad!

http://dansbilder.susannamagdalena.se/

mins ni era sommrars barnhänder?

jag mins det idag.. aldeles förträffligt bra. mina händer består nu efter en cykelolycka av skrapsår... hur de hände de vet jag inte. men att det gör ont.. det vet jag.
och hur ja nu ska kunna låta dessa sår vara.. det är en gåta.
handskar kanske... 24/7.

ofvandahls

idag har min vän malin och jag spenderat våra dag på cafe ofvandahls här i uppsala.. många koppar kaffe och lite smartare sendare kan ja konstatera att jag verkligen tycker om att studera på caféer. dock var det lite lite med en ynka skiva brie i mackan. dagens ända besvikelse.

halva

en halv semla,
en halv glss,
en halv korv och
en halv mazarin.
funderat på om jag delat något annat denna helg...
halva drickor kanske..

nu skulle jag börja studera och inse att de var måndag.. lättare sagt en gjort.

nu är det slut klagat

jag har ibland en viss tendens att bry mig om saker som jag egentligen inte har med att göra. det är så skönt när man ser de sakerna och får en insikt i att jag nu kan sluta. vissa saker ska man bry sig om.. men vissa är ju helt enkelt bara onödiga.

typ trött

och varför ja inte sover är en gåta..
men är rädd att den lyriska känslan ska vara försvunnen när jag vaknar igen.
ännu en minnesvärld danshelg är till ända..

om elva timmar

ja, de där med danshelg..
dansen kom tillbaka. den glädje jag kände i kroppen när jag tog mina första steg ikväll.. när jag hörde blenders första tackter spelas. jag kände lycka..
olyckan jag känner när inte dansen fungerar gör ont.. det inser jag nu.
om elva timmar ska jag vara klar att åka igen.. jag ska nu in i duschen.. sova.. vara social här hemma i hälsingland innan jag beger mig söderut igen.. söderut på ännu ett dans äventyr.
de där med att vara uppvilad när måndagen kommer... det tror ja inte riktigt på! men lite mer livsenergi ska ja då ha samlat på mig..

öppna sår

å då menar ja ordagrant.
det är definitivt svårt att få smink att sitta kvar på öppna sår.
det spelar ingen roll hur många lager av vare sig gräm eller stift jag försöker få att fästa så är det fortfarande bara rött...

letar, jag söker

jag söker styrkan hos ett sammanbrott... den jag ägde förr. de här med att vara behärskad.. att bara samla, det passar inte mig.. det är inte jag.
jag letar i hela mig efter en kraft som får allt att rinna över.. att få bli ledsen. arg..
att kunna skrika.
att se det förskräckliga annsiktet i spegeln. att hata allt med mig själv.. för att senare skratta åt min egen blindhet, min egen dumhet.
jag tycker inte om henne jag känner nu.. hon jag blivit när jag skaffat mig mer kontroll och distans.

energi

det finns saker som tar min energi.. som totalt drar allt jag annars har ifrån mig.
det handlar om mig själv.. om hur jag är, och framförallt inte är.
vem jag blir och vad för roll jag har.
det och att dansan åter är tillbaka på pest stadiet gör mig matt...

skorpan

döper om mig själv en dag som denna...
skorpan tycker jag passar alldeles utmärkt!
ungefär som jag ser ut...

inte min dag

med ett leende på läpparna konstaterar ja att detta inte är min dag riktigt.
krossade cykellåset i hjulet i morse.. tappade gummiplutten på hörlurarna någon minut senare.
efter ett långt väljande på stift till pennan alldeles nyss insåg jag just att jag ändå kom därifrån med fel.. 0,9.. hur tänkte jag då?
har annars försökt plugga några timmar nu på förmiddagen.. men det sociala livet tog överhand så det har blivit mer skitaprat diskuterat en nyttokurvor i diagrammen som vi ska kunna till nu efter lunch.. oppsi!
solen skiner i alla fall ute och i helgen ska det dansas.. och framförallt leendet är kvar!

livsmedel

jag har nu börjat en livsmedelskurs. intressant, mycket intressant. jag blir som sagt inte bara ekonom, jag blir även agronom. den dag jag avslutar utbildningen, om ja ny lyckas gör det.
Denna kurs får mig verkligen att inse hur rätt jag är. Det är intressant med livsmedel, absolut. men 5 poäng räcker gott och väl.
På dagens föreläsning insåg jag hur mycket jag inte saknar språk, biologi och kemi från gymnasiet. denna kurs innehåller latinska namn (jag och språk går inte ihop), en massa biologiska saker som man ska kunna och måste lära sig, pluss en massa sådana där kemiska krumelurer med namn som jag aldrig mins. Nog ska ja ta mig igen 5 poäng...
men nog är ja en matematiker.. och blir förhoppningsvis ekonom. med tiden.
funderar på om jag ska skriva ett blogg inlägg om spannmål.. för mina egna studiers skull! vi får se...
nu matte...mmm.. se hur många minuter jag tycker så.

dansberoende

detta beroende är som vilket beroende som helst. man gör andra besvikna i sin desperata kamp för det nå..
jag hoppar över, prioriterar bort och väljertbort enbart för att få dansa som mycket som möjligt.
och ibland är mina val definitivt svår motiverade.
jag följer bara lusten?
söker bara ännu en kick...

en tidig morgon på öland..

lite sommar såhär mitt i vintern.
mina fötter längtar.

soppa

idag har jag bjudit en god vän på middag.
tomatsoppa, egen händigt gjort. lätt som en plätt..
det är en annan sak att jaga mat till någon annan. dock har jag inte självförtroende till det i grunden. men om jag har någon att bjuda försöker jag i alla fall.. ibland.
riktigt trevligt med middas gäst i alla fall!

hur mycket ser du?

ibland väljer man att vara blind.
ibland låssas man som inget.
ibland så får man inte se allt.
ibland ser man saker tydligt.
ibland mindre tydligt.
ibland ser man saker man vill se.
ibland tror man sig se saker.
ibland tror man sig se saker, vare sig man vill eller inte.
ibland blundar vi.
ibland släcker vi lyset.
ibland fummlar vi i mörket.
ibland står det någon ivägen.
ibland vet vi inte vad vi ser.
ibland ser vi det vi vill se.

Jag tror det handlar om mycket om vad vi vill se. hur många fingrar vågar vi ta bort fån den hand som håller oss för ögonen?
Det handlar även om medvetenhet. och kanske om erfarenhet.

tänk vad en bild kan få mig att fundera.

danskassan

nu har jag betalat räkningar.. beställt kursböcker. och jag räknar de kvarvarande kronorna i danspengar. men ärligt.. fyra kvällar i rad är väl mer en att ta i?
jag måste allvarligt ta tag i det där med sommarjobb.
för jag krassar min budget varje månad pågrund av denna dans.
om ja hade haft någon budget då förstås. men om intäkt minus kostnad blir ett minustecken så har jag som blivande ekonom lärt mig att det inte fungerar i längden.
eller var det sunt förnuft?

en tulpan

ibland får jag ideer. men satans vad trevligt det blir med lite tulpaner på rummet... lite extra känns det som.
skyller på min mamma.. hon har typ alltid tulpaner på bordet denna årstid! och jag älskardet..

konsten att älska sig själv

packet

den där underbara mamman jag har.. var de inte jul nyss?? jo.. men jag får paket ändå jag!
men blir ju helt glad av paket på posten.
och när det innehåller något vitt och röd rutigt så spritter det i hela mig.
så glad jag blev!

mat

jag är helt värdelös på de där med mat.. bara att inse.
gröt, de är gott!

borde inte jag sova nu..

jag brukar aldrig vara kreaktiv så här dax på dygnet.. vet inte vad som hänt med min dygns ryttm. just nu skulle jag villa fotta en massa konstiga saker.. redigera bilder och läsa en god bok.
men de ska ja då inte.
bums i säng.

mina röda svenska äpplen

ja nu är julen över.. det vsiar sig på många sätt.
mina absoluta favorit äpplen är de röda, mjöliga svenska äpplena vi kan köpa runt jul. insåg just med en viss sorg att de snart är slut.. sesongen är över.
jag som inte tycker om att köpa frukt på min dyra ica folkes kunde inte låta bli nyss.. det är med viss sorg och stor njutning jag äter mina förmodligen sista juläpplen.
ändå vet jag att jag inte skulle uppskatta dem om jag fick dem årena om...

två sekunder senare klickar jag in på en okänd blogg..

titta här vilka underbara barnbilder!

en länktan efter barn

inte egna barn, ingen sådan biologisk klocka längtan.. utan bara närvaron av barn saknar jag just nu. sådana därsmå varelser som inte är komplicerad på samma sätt som en vuxen. barn.. som vill visa saker, vill leka. busa, skratta så de kiknar.. små människor ger en speciell sorts energi. jag söker en annan sorts energi en vad de skulle ge om de var ens egna.
i min släkt är de så gott som barn tomt. till och med elli har ju börjat blivit stor nu..
andreas är nog minst i min bekantskapkrätts just nu.. och inte ens han är ju liten längre.
min tid som slalominstuktör och skidlärare gav min något alldeles extra. att få en kommunicera, lära och umgås med barn. att få vara en del av deras värld.. barn ger helt klart på ett helt annat sätt en vad en vuxen gör.
lite enklare på nåt vis.. det saknar jag idag.

en ny klass

idag ska ja börja en ny kurs.. i en ny klass.
som min programansvarige sa.. det är så det är när man ska ligga på topp!
inte allt för positiv till ännu en massa nytt.. men de blir bra, det vet ja ju!
Nu känner jag mig dock som världens tröttaste..
inte riktigt så energin flödar just nu.. inte alls om ja ska vara ärlig.

bland de bästa jag vet är att le...

så jag delar med mig av denna som jag just fann i en blogg på DM.

måndag efter julhelgen

det är låååång kö till kassan på gymet.. det medför trängsel och svårt att få platts på de pass man vill.

det frågas och diskuteras i klassrummet, vissa elever har nyårslöfte att vara frågvis och lära sig allt.

det är bra att nyårslöften bryts med tiden.. annars skulle ja inte stå ut!

tagande och givande

jag är nog en tagare.. det är jag medveten om. jag är lite egocentrisk många gånger. det är livet som format mig till det. men jag försöker hela tiden vara medveten om omvärlden. se lystra och bry mig om. en liten fråga kan betyda så mycket. att minnas. jag är rätt bra på att minnas. jag är rätt nyfiken av mig. så jag kan se människor och vara intresserad av dem, bry mig om dem.
jag är däremot väldigt dålig på att ge komplimanger. jag tänker de så mycket oftare en jag säger dem.. försöker verkligen bättra mig på den punkten. för jag vet att en komplimang kan ge så sjukt mycket. dock måste jag känna att komplimangen var sann...
vissa människor ger man mer en andra.. vissa får man mer av en anndra. livet är så..
men ibland funderar jag om jag inte lite oftare ska välja bort människor som tar mer en de ger..
och ge det ja ger till dem som bryr sig, på riktigt.

blåsten

jag tycker inte om den huvutaget...
den låter illa när jag ska sova och den stör mig när jag är ute.
men annars är jag rätt positiv just nu!

döden

om jag inte blåser bort så fryser jag ihjäl..
pluss att mina hörlurar nu är helt död.
musiktomt leder nog till döden de med..

mössa

funderar på om jag ska ha mössa på hela dagen..

de där med att göra inget

ja hade ett litet mål med min helg, i två dagar skulle jag försöka mig på att göra inget.
men vad gör man då?
jag började gårdagen med att tvångs se en hel film.. fördrev annars en massa tid vid datorn. men enda fördriva tid syselsättning som jag är bra på.. försökte läsa. men lugnet infann sig ej.
så jag tränade.. bastade och satt sedan vid datorn resten av dagen. under ett längre telefonsamtal han jag dock rensa ur hela badrumsskåpet och torka alla hyllonra.. ja har minst sagt svårt att bara göra en sak i taget.

denna dag då.. skulle ja lycks bätter idag. nå det där lugnet av att göra inget.. att inte ha plugget hängade över axlarna och inga andra måsten heller måste ju kunna utnyttjas.
kom förståss på de där med cvet.. som jag för visso aldrig skrev.
men vid ett tiden idag så insåg jag att det här fungerar ju inte.. för att jag ska finna lugnet måste det ske saker. tog mig först till gymmet och tok sprang i en timme.. 1,1 mil. sen var kroppen mör.. tog några minuter i bastun även idag, men inget lugn infann sig.
hem och packade ner all tvätt jag kunnde finna.. sängkläder och allt. gick till tvättstugan med den bok jag tog i förbifarten.. och där i tvättstugan efter jag hunnit varit hem och torkar och damsugit hela rummet.. där fann jag äntligen lugnet i kroppen. fastnade i boken och ville inte att tvätten skulle vara klar trotts min kurrande mage.
nu har jag besökt en väns nya lya.. bäddat rent i sängen och fått en massa musik till min dator att filosofera över.
nu hoppas jag på att de är ett tag tills jag behöver göra inget i två dagar igen.. för nu behöver ja ju varken städa eller tvätta...
imorgon startar dock det nya alvaret.. skönt.

vinden

funderar på om det går jämt ut de här med blåsten.. det stormar bra ute nu.. och de var jobbigt att cykla bort. men hem behövde jag knappt trampa.
vill man ha det jobbigare bort en hem?
jag har i å för sig uppför till skolan varje dag oxå.. och nerför hem. dock mycket lite. när blåsten är mot mig dit.. då är det ju inte så kul. inte alls, svetten rinner bra innan jag är framme.
ska fundera mer på det här..
är plan mark och ingen vind det optimala?

marknadsföra sig själv

jag måste skriva ett cv.. ett sådant där bra cv. ett skit bra..
någon som har tipps på hur jag ska skriva? hur jag ska börja?
jag tycker verkligen inte om att skriva, och en mindre tycker jag om att marknadsföra mig själv.

har den senaste tiden märkt hur dåligt jag mår när jag försöker hävda mig.. visa att jag oxå finns. att jag oxå är bra. inget är någon bra egenskap. inte att jag försöker hävda mig. låt andra tycka att andra är bättre, svälj det och gå undan. men det är inte bra att jag inte tycker om att göra det heller.. för när jag skrivet ett cv måste jag ju kunna häva mig. berätta varför jag är den bästa just för att få det arbetet jag söker.

så alltså.. lite hjälp skulle underlätta.

möggel i munnen

hos mig är det lönlöst att försöka skåpsäta. utbudet är minst sagt helt kasst..
i min skåpsgenomgång nyss fann jag dock ett litet paket russin.
stenhårda russin är bättre en inget alls..
men sen var de de där med att det helt plöttsligt smakade riktigt illa i min mun. tok illa..
är det sant att russin mögglar?
så var i alla fall fallet.. för det smakade i min mun som det lucktar av ricktigt illa mögglade halmbalar. vidrigt..
nu får ja nästan gå till ica för att återställa årdningen i munnen.
nötter kanske..

drastiskt, spontant

jag arbetar hårt för att sitta still..
inte planera för nått spontant äventyr alls denna helg.
försöker bara vara.. ta det lugnt. slappna av.
dock inser jag att jag slappnar av och mår så mycket bättre när jag följer känslorna.
men jag ska inte idag. jag ska inte.
det spontana i mitt liv just nu kostar som oftast pengar.
bara en helg, bara en helg borde jag oxå kunna göra typ ingenting.

flickor

ensam

det är märkligt det där med ensamheten. den är en av mina bästa vänner. den uppkommer när jag umgås med mig själv. jag tror att det är nyttigt att umgås med sig själv. ibland.
idag är en sådan dag då ensamheten gör lite ont. för ensamheten gör mig ensam.
idag är en sådan dag som jag skulle behöva någon bredvid mig. någon som bara finns. någon man bara är med. att finnas för varandra. inga ord behövs. inget engagerat socialt. men ändå någon jag kan berätta för, prata med.. jag är i behov av att ha någon att bara finnas med. för hur många ord jag än säger och skriver till mig själv så behöver man en reaktion tillbaka.
ensamheten kan verkligen vara ljuv.. men den kan göra ont oxå.
jag kan göra mycket för mig själv. men hålla mig själv i handen eller ge mig själv en kram... det kan jag inte.

täcker ansiktet i ett tjockt lager

aldrig mer ett ont ord om smink...

argumentation

jag kan diskutera mina åsikter, lyssna på andras och filosofera en hel massa. Men argumentera är inte min sak i livet. Jag är helt kass på det rent ut sagt. Att argumentera mot mig måste vara bland de tristaste för jag kommer sällan med ordentligt bra argument. Om du tycker vad du tycker och jag vad jag tycker så kan vi ju acceptera det och diskutera saken, byta synvinklar och förklara. men inte argumentera.
en tenta uppgift där det står att man ska diskutera kan jag ta mig igenom. en som de står att jag ska argumentera i går inte alls... för om ja nu inte kan argumentera för mina egna åsikter. hur ska ja då kunna formulera ner någon annas.

försöker programera

TC=LHSK+PFSK+BSK=(Q-S)^2/2Q*Kl+D/Q*Kp+S^2/2Q*Kb

Maxlager= (p-d)*t=(p-d)*Q/p=(1-d/p)*Qopt

P(eCu/(Cu+Co)

Rtot=VM*KOH=Relutat/Omsättning*Omsättning/Kapital

Tror inte jag kommer plugga till en mer spretig tenta i hela mitt liv...
den är kul. intressant men ack så bred denna kurs.
hur jag ska minnas alla formler och modeller är en gåta.
min hjärna tycker dock om logiskt tänkande.. bara logiskt tänkande. inget annat.
jag har lärt mig en hel del de senaste dagarna.. vi får se i morgon om jag lärt mig tillräckligt

kalasbyxor hela dagen

varför kommer namnet kalasbyxor upp i min hjärna när jag går förbi spegeln? jo mina tjocka thigs.. strumpbyxor eller vad de nu heter har varit mina långkalsånger idag. och som alla barn så slänger jag såklar av min byxorna när det blir förvarmt när jag lekt en tid inomhus dock så sitter jag bara vid en stol och pillar med fingrarna på tangenterna och i alla papper.. men ändå.
i alla fall så känner jag mig så flickigt söt i dessa kalasbyxor. de två sömmarna på rumpan gör att man känner sig som ett barn som ska på kalas.
problemet är bara att det bara är känslan i kroppen. är medveten om att det inte är snyggt.. så jag kan inte gå ut till köket för att göra mig en kopp te utan att byta byxor.
ibland är livet kämpigt..
en annan kämpig sak är det där med om man blöter upp fötterna när man har kalasbyxor på.. ni vet. då kan man ju inte ta av sig strumporna utan får stå ut tills de torkar på.
stackars er killar som får sluta använda kalasbyxor redan vid tre års ålder... det är många lämpliga klädesplagg ni missar... kjolar, klänningar och just kalsbyxor.
för om de är fult på tjejer... kan ni då tänka er en fullvuxen karl i kalasbyxor?

vacker

utseendet. Hur stor betydelse har utseendet egentligen.
vårt samhälle är byggt efter att vi ska sträva efter att vara vacker. att vi ska se bra ut. vara fräsch, snygg och evigt unga.

jag ser mig runt och känner just nu en viss maktlöshet.
en längtan efter en värld där utseendet inte spelar någon roll har börjat tagit plats i min hjärna. inget överdrivet, vi behöver inte vara överviktiga eller ovälvårdade. jag känner att jag vill ha en värld där utseendet inte spelar någon roll.. en värld där vi ser insidan. ser människors djup. ser människors inre skönhet.

jag hatar mer och mer känslan av att behovet av allt som har med utseendet att göra.
sminket, hårfärgen... de rätta kläderna.
kroppen ska ha de rätta formerna och ingen är någonsin helt nöjd.

jag har oxå behovet av att känna mig vacker, snygg, söt.. det har nog alla, mer eller mindre. vi har olika lottning i livet.. vi bryr oss olika mycket

jag har dock ingen rätt att klaga, jag är den som mest hela tiden söker vackra människor.. jag fastnar för ansikten. snygga kroppar. händer, ryggar, vader, rummpor.. och ögon.
men jag tycker om det naturligt vackra..

just nu tycker jag att denna utseendefixering är totalt hur dryg som helst. jag stör mig på utseendets betydelse.. jag stör mig på all tid och energi som ska läggas bara för att man inte är bra som man bara är..

min vän påpekade just bittert att hennes pojkvän ärligt sagt att hon inte är en tia av tio möjliga.. mer en åtta. Jag ställde motfrågan om nu han var en tia?
Vill vi vara tior.. är målet att vara en tia? blir vi lyckligare då?

vårt utseende förändras med tiden. vi lever med våra kroppar, det syns på dem. helt naturligt. vi förändras.. vi är inte förevigt unga, varken du eller jag. med det byggs rädslan upp.. vi tjejer använde antirynkkrämer.. smetar på tjocka lager smink. räddslan att inte duga för att vi inte är tjugo längre..

vi är inte förevigt unga.. men nog fasiken kan vi vara förevigt vackra, precis som vi är.
utseendet är inte allt. bara viktigare en jag tycker de ska vara...

kvinnor kan

som innom det mesta så är vi kvinnor egentligen inte i behov av karlarna. de kan vara bra och bekväma att ha... lite mysigt sådär. men i praktiken klarar vi oss lika bra utan dem i livet.
så även i dansen..

sinnes sjukt

räknar ihop summan som jag under åren lagt på de kläder jag bär idag.
jacka, skor, byxor, tröjja, mössa, hanskkar, bh...
jag ser mig själv som en HM tjej, men inser mycket väl att när jag ska klä mig så att jag mår bra så har jag helt andra kläder på mig.
idag är summan nästan femsiffrig. hur hände det?

inte bra

ja vet inte om ja fryser eller svettas.. hela kroppen värker.
och jag vet fortfarande inte om värker stavas med e eller ä.

ful ful ful, jätte ful

idag har varit en sådan där dag då jag bara känt mig så otroligt sjukt ful. och spegelbilden har bara hjälpt mig med att konstatera fakta.
alla röda blemor i ansiktet. ett hår som ligger fel och konstigt. nobbig tröjja och pösiga jeans.
osminkad och fel.
allt kändes väl okej men inte bra när jag klev ut ur rummet i morse. men under dagen har känslan bara byggts på.
och när en negativ känsla börjar arbeta, så startar många fler.
jag har stört mig på vad jag själv säger, att jag pratar för högt.
skriver för slavigt. är för dålig.
när spiralen väl satts i rullning så går det snabbt.
jag blir bara fel. fel fel fel.
vissa dagar är inte så bra.
idag känner jag mig verkligen riktigt ful.

nörd

pluggnörd.
dansnörd.

jo, ja gör inget annat just nu.

kärleken

vad är kärlek.
en känsla?
pirret i magen..
när jag skriver detta kommer jag på min bok. min bok om kärlek.. boken av Bob Hansson. bläddrar lite och försöker få de svaren som snurrar i det där förvirrande huvudet för stunden.
Han pratar om kärleken i tvåsamheten.
Jag funderar över de olika kärlekarna.. Inte bara kärleken mellan ett älskande par. även kärleken mellan vänner.
och vad är då kärleken?
det som binder oss samman?

Vi upplever många kärlekar genom livet.. jag har många kvar att upptäcka.
Jag är nyfiken på de känslor som skrämmer mig.
jag längtar efter de känslorna som får mig att känna.
jag vill uppleva total förälskelse.. uppleva kärleken till min livs pasion.
kärleken till den person jag kanske kommer dela livet med. mitt livs kärlek.
kärleken till ett barn.

Var är skillnaden på kärleken till en vän och till en partner.. är den rak, är den synlig. är behoven olika?
De behoven jag har idag kan gott och väl fyllas av mina vänner.
Den kram jag är i behov av och de tankar jag behöver dela.
men det finns alltid en längtan efter att kärleken ska få blomma. pirret i magen ska få vara förälskelse..

jag tror inte kärleken i sig gör ont. det är allt den medför. andra starka känslor.
efter ytterligare bläddrande i min bok har det snurrat och förvirrats ytterligare lite.
det finns ingen lycklig tvåsamhet utan kärlek....

de bästaste julklapparna

är dem man använder sig av..
Detta fick jag av min kära jenka.
aldeles perfekt såhär i dessa tiden...
plugg plugg.

mys em

titta på denna mysiga pingla... hoppas hon och hennes kropp överlevt helgen. det kan inte vara lätt att ha med mig att göra alla gånger..

vi har verkligen varit på lyx helg i dalarna..

Nu ska min hjärna begravas i tenta plugg...

skojskoj...

ler

jag startar året hårt..
har nu dansat fyra dagar av fyra möjliga.
efter en tok bra helg på vift känns de nu unerbart att vara hemma igen.
mitt liv är rikare en någonsin.

jag hoppas värligen att jag är saknad...

alla dessa topplistor

hur gammal är du?
sätter du dina vänner på listor.
jag är just nu lyrisk i min dansata värld.
men jag kan inte annat en irritera mig på vissa saker.
en sak som stört mig från och till under året är alla dessa listor folk pratar om.. folk och folk..
å vad jag för ett år sedan oxå ville vara med, vara en av de som fanns på de där topplistorna innom dansen. samtalen om dessa listor har gjort ont så många gånger så jag kan inte räkna det.
till vilken nytta?
jag förstår vad det handlar om.. man har alltid sina favoriter. de som är mycket bättre en alla andra.
efter ett år så skulle jag oxå kunna ha en lista. men inser att jag är inom det som allt annat.. min lista skulle vara väldigt lång.. och sen finns de en toppstrid på sisådär 30 där jag fasiken inte kan få en bättre platts en den andra. för de beror på mitt humör.. musiken och stämningen
i min jakt efter att få vara en del av alla dessa listor har jag insätt att jag kommit in på andra listor. mer betydande listor.. även listor där de bara finns jag. men alla dessa är listor som inte finns.
jag tror och hoppas att jag börjat få distans till listornas värld.. accepterar dem och tar de med en klackspark. men jag ska inte glömma dem..

vem håller i kameran?

jag står bakom kameran.. inte framför. så är det och ska vara.. dock har jag en viss känsla av att nyårsafton vist var ett undantag. nog lånade jag nån kamera och tok fotade då med...
men annars har jag en känsla av att det snart.. ev. kommer dyka upp bilder på facebook som jag inte har tagit..
kan lova att jag är orolig varjegång ja loggar in..
ni vet, jag är snäll.. då är ni det med.
jag har lite svårt för de där med bilder på mig själv...

prickig

ja vet.. den är utvättad. den är inte fin längre.. min prickiga tröjja. men det spelar ingen roll idag.. idag behöver jag den.
idag är en susannamagdalena prickig dag...

tror nog att det bara är prickiga tröjjor ja sliter ut...

de där med gener

min mamma är världens sötaste.
hon säger förlåt för att jag är som jag är..
för de där andra generna finns inte.
jag är lixom hopp lös.

tårar

trotts helt underbara kramar under de första minutrarna av 2009 så har jag inte gjort annat en gråtit... tårarna slutar inte rinna och jag är inte glad.
jag vill inte vara jag.