i jämförelse

att vara den starka.
i dagliga livet jämför sig människan med varandra. vi vill hela tiden vara bättre. alla vill inte vara bäst. men den som strävar efter att bli bättre strävar efter att bli bättre en någon annan.
om inte jag hade blivit avensjuk på mina vänner när jag var liten hade inte jag kunnat läsa så bra som jag gör idag. jag jämförde mig med dem och gav mig då tusan på att om de kan så kan då jag med. trotts att min strävan mot målet tog på krafterna.
jag är för det ingen tävlingsmänniska. det har jag aldrig varit. tagit upp det här på bloggen tidigare. ändå finns alltid glädjen i om jag får känna mig bra. om jag får synas och syns i jämförelse med andra. hela samhället går mer eller mindre ut på att tävla. om du vill göra en karriär, om du vill vara vackrast på festen, flitigast i gruppen, duktigaste eleven eller fånga den bästa killen.
du blir jämförd och vald. jämförd och bortvald, jämförd och bortbytt.
jag har ända sedan jag var mycket liten funderat på det här. varför min skidtränare valde att hjälpa andra mer en mig. varför jag inte blev bjuden till det kalaset när de andra blev det.
det är oftast från den negativa sidan jag blir påmind av det där med att man blir jämförd.
idag tänker jag nästan alltid en gång extra innan jag låter mig påverkas
det är bara att acceptera att jag inte alltid är bäst. valet att välja mig i jämförelse mot något annat faller inte alltid på mig. andra är bättre en mig. att försöka se allt från andra synvinklar hjälper alltid. för i jämförelse har ju alltid jag andra bra saker eller andra människor som skulle välja just mig i jämförelse. det är ju tur att ingen är bäst på allt.

trotts detta så är det ändå detta som är det absolut jobbigaste för psyket i dansens värld. att alltid få höra vilka som är så sjukt bra. alltid få höra hur underbar andra är. i de allra flesta fall så har jag lärt mig att skaka av mig det hela, eller bara se det som att det är just så.
min mamma brukar påpeka att jag får skylla mig själv när jag umgås som jag umgås.. och ja jag umgås med de bästa.
men att i andras ögon se en besvikelse över att missa någon bättre eller se hur någon dansar en dans med mig och sedan springer ifrån mig för att dansa de åtta följande med en annan är inte alltid det enklaste att skaka av sig.. det blir lätt att man spikar ner sig själv under sin egen självkänsla.
livet är inte alltid lätt. det gör ont.
att bli bortbytt kommer nog alltid göra ont.
i jämförelse så var jag sämre.