det slog mig just, vad ett litet ljus kan göra.
jag har inget emot mörkrett.. det skrämmer mig inte och jag tror inte jag skulle uppskatta den ljusa sommaren utan den mörka vintern.
nog kan det som i morse kännas tungt. mörkret för med sig tröttheten. men jag tror att det är normalt. kroppen går i vila som många andra levande organismer när mörkret sänker sig.
nu när mörkret finns hos mig både när jag kliver upp och det redan innan jag är hemma så inser jag att jag alltid har ett ljus tänt. ett ljus i mitt fönster. jag tror att ett litet ljus kan göra mycket. det ger lugn och trygghet. ensamheten känns inte lika påtaglig med det lilla fladdrande ljuset.
vi går med stormsteg mot advent..
jag älskar värkligen kännslan när ljusstakar och de ljusbeklädda granarna kommer fram.
och vad skulle de vara utan vårat mörker?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar