söndag 16 november 2008

Att klara av att älska sig själv genom sig själv och inte genom andra, det är kärlek, det är styrka. genom att älska sig själv kan man älska andra. inte annars.
det finns en vågskål. det handlar om att våga älska.
men att ändå stå kvar, ändå se.
att inte tappa sig själv.
att leva genom sig själv.

idag har jag stått i en provhytt och tittat på mig själv. jag inser vad jag tappade. styrkan att älska mig själv.
av rädslan att inte bli älskad.
av räddslan att förlora, förlorara man sig själv.

min bergodalbana fortsätter..

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det är som vad jag förstod första gången jag träffade dig;
Du e så klok! =)
Jag håller med dig i precis ALLT du skrivit...
Å du e så klok!
Jag Älskar DIG!
Kramar om;*(kan inte göra den gubben på min nya mobil)

fiajo sa...

sanningen klädd i vackra ord.
kramas*