söndag 30 november 2008

en hård vecka

ja en hård vecka för min stackars kropp är till ända.
tre kvällar på krogen.. gånger tre timmars dans per kväll!
alkohol.
plus att jag tränat sex dagar..
sovit mellan 4 och 6 timmar per natt..
och början av veckans cykling i snöslask.
mina ögon sluter sig.. och kroppen är matt.
ikväll älskar jag min säng över allt annat!

ensam kvar som singel

för en tid sedan insåg att av mina närmaste barndomsvänner är det bara jag kvar som singel. och så har de varit nått år nu.. och det stör mig inte. Mina vänner har skaffat sig bra killar. Mina vänner lever inte i felfria förhållanden, jag ser fel och brister, jag har en bild av att det då finns en chans att dessa förhållanden kan hålla.
Läser Tommys blogg "Lika barn leka bäst" och funderar över min relation till mina älskade barndomsvänner. nog har den förändrats, men alla relationer förändras när vi som personer förändras. Jag vet att vi kanske skulle ha kontakt mer om de hade varit singlar oxå. Dock inte helt säker på det. Jag pratar nu om de vänner jag lever en bit i från. men ändå vet var jag har dem.
Jag har nu under tre helger i november umgåtts med först Jennie, sen Stina och nu i helgen Frida. och trotts att de nu inte är singel som jag så kan jag säga att vi fortfarande kan ha lika kul när vi träffas. vi pratar, dricker vin och håller igång på samma nivå som vi alltid har gjort. Mina vänner finns kvar trotts att de stadgat sig och blivit sambo.
Nog är de trist att vara ensam kvar. Att ibland få känna sig som femte hjulet.. men de har varit tider i våra liv jag varit den stadgade och de varit singlarna. Livet förändras.
Men jag känner då att trotts att jag kanske till vardags leker lättast med de som är i samma situation som mig. men i längden så spelar det ingen roll...

man ska inte förakta en utekväll i goda vänners lag


en barndomsvän.. två sambosar och jag!
och fridas lilla party kamera.. en sån vill jag oxå ha ju...
men idag är jag sliten IGEN!
men de var de värt...

så har många ingredienser har jag då aldrig haft i någon mat sedan jag flyttade till uppsala. det är något som är klart! har nog aldrig dukat heller för den delen.
det är bra att ja har vänner som hjälper mig göra normla saker här i livet...
typ äta riktig lagad mat...

lördag 29 november 2008

ja hade inte riktigt förstått

att jag egentligen har en kändis i koridoren.
hans låter spelas världen över och har åker till holland bara för en kvälls dj jobb.
till å med jag kände igen några av hans låtar...
han är ju inte bara väldigt ducktig på de han gör!
han är ju trevlig oxå.
fast jag kan nog gissa på att det är ett ytterst fåtal av er som läser min blogg som lyssnart på hans sorts musik...
kika in Jonas Stenberg här!

Det perfekta foxen, att söka

Nej jag är för mekaniskt känslomässigt fel.
Jag är en sökare, genom att vara sökare så söker man naturligt hela tiden något annat. Bättre eller annorlunda.
Under mitt första år som dansare har jag därför utforskat en hel del. Jag har varit på alla stora event. På sjukt många platser i sverige och jag har under året testat att dansa med väldigt många olika dansare. Jag har gjort allt jag kan får att nå det optimala. Som alltid. Men som alltid så har jag en känsla av att jag missat något. Missat något som alla andra talar om, eller inte bara talar om, jag kan se det i folks ansikten.
Jag har aldrig varit i den absoluta trans som folk säger att den perfekta foxen ger. Jag har aldrig fått försvinna in i någons armar en hel kväll och bara fått känna en total tillfredställelse. Total säkerhet och total avslappning. Aldrig fått slippa oroa mig över hur jag ska finna någon att dansa nästa dans med. Alltid fått känt att den jag dansar med hellre eller lika gärna dansar med någon annan. Aldrig fått dela den känsla med någon att denna kväll är vår, den delar du och jag. Det handlar inte om att ingen skulle vilja stå ut att trampa runt med mig en hel kväll, för det tror jag det finns människor som skulle. Det jag söker är den delade känslan.

Och nej, det är inget jag stävat efter var eviga dans. Har många gånger tänkt att det skulle vara helt otroligt tråkigt och enfomigt. Hur underbar är tex. inte en mara där man byter från den ena helt magiska dansen efter den andra, och hur magiskt är det inte att kunna byta partner och känna känslan att just denna kväll fungerar allt.
Men bara för en kväll.. att få känna sig speciell och känna den totala hänförelse där tid och rum försvinner med en och samma människa en enda kväll. Det skulle jag vilja.

Men som sagt, det kanske är nått mekaniskt känslomässigt fel på mig eller är jag helt enkelt inte tillräckligt duktig på att dansa.

Har funderat på om allt det där jag söker kanske har med annat en dansa att göra. Att de har med en kroppslig reaktion mellan två individer att göra är jag säker på. Det kanske handlar om att man ska vara annat en bara danskär. Det kanske ska vara en annan förälskelse en bara den som dansen medför.
Då kanske jag måste sluta söka och fortsätta njuta av det dansen i all säkerhet kan ge mig, i alla fall en perfekt danskväll. För något har jag ju funnit i dansen.
Den totala känslan att jag har hittat en del av mig.

det där med svart

hur löser jag problemet att jag aldrig finner de ja söker i min garderob?
det spelar ingen roll om jag viker och är duktig. allt är ju tammetusan svart i alla fall så för att hitta en sak måste jag riktigt titta eller ta på vartända plagg för att finna de ja söker. de tar tid och slutar alltid med att det ser ut som en tromb snurrat runt där inne.
om ja börjar köpa en massa förglada kläder, tror ni jag hittar mina svarta lättare då?
kan ju lixom bli så att de blir lite trångt oxå...
men allt svart gör mig minst sagt tokig nästan varje morgon.

ja ja kanske borde byta klädfärg till nått mer varjerande..
typ någon färg som alltid skiljer i nyanserna...
ska fundera på det.
tillsvidare ska ja nu leta vidare.
ett lite svart linne bland 15 andra...

fredag 28 november 2008

ego bilder



mina bilder är sällan riktiga egobilder. jag känner det nu. riktiga egobilder ska man helt självklart se armen på. så här får ni se en riktig egobild från gårdagen...

liten glöggfika i min kära korridor










nu är de i alla fall snart advent

så nu gör det inget att jag en fredag som denna äter risgrynsgröt och vörtlimpa.
ska snart dricka lite glögg och baka pepparkakor med mina inte riktigt kloka koridorssambosar oxå.
jag är ingen jul älskare, men jag älskar atmosfärer och känslor,
det är nått vist med tiden före jul..

sådant man inte erkänner

jag glömde sätta igång en av maskinerna första gången ja var i tvättstugan.
jag har glömt en platta på spisen på 6an i minst 30 minuter utan något på den.
jag har dansat till musiken i min ipod när jag gick över gräsmattan tilltvättstugan och då blivit filman av någon genom en fönstrruta. jag iklädd mycket knepig klädkompination.
jag tror jag ska sova lite nu.
jag är alltid slarvig när jag skriver, jag kan aldrig stava.
och vissa dagar är värre en andra...

fel i huvudet


idag fungerar inte fröken olsson som hon ska. kan bero på sömnbrist. kan även bero på att det där med växthuseffekten och skogen inte känns alls motiverande att sätt sig in i.
jag tycker dock fortfarande det är kul att tvätta. kan nog bero på att det inte händer så värstans ofta. skulle kunna tok städa rummet oxå.. laga cykeln.
men nej, jag ska tvätta och skriva om den där satans skogen.
en kul sak och en förpestad.
det är fel i huvudet på mig idag.
sådant som händer den bästa!

föresten

snygga skor, randig skjorta utan krage. på samma kille. samma tillfälle.
dock fel kille.. men en förjd för ögat i alla fall!
så helt omöjligt kan de inte vara, bara nästan.

att vara stark

Att vara stark är inte
att aldrig falla
att alltid veta
att alltid kunna.
Att vara stark är inte
att alltid orka skratta
att hoppa högst eller vilja mest.
Att vara stark är inte
att lyfta tyngst
att komma längst eller
att alltid lyckas.

Att vara stark är att se livet som det är
att acceptera dess kraft
och ta del av det
att falla till botten,
slå sig hårt och komma igen.
Att vara stark är
att våga hoppas
när ens tro är som svagast.
Att vara stark är
att se ett ljus i mörkret
och alltid kämpa för att nå dit

- Marie Fredriksson Anthony, 1986 -

(hittade den på maffian...)

onda fötter

mina fötter gör ont. att dansa som en tok i flera timmar kan vara anledningen..
de där med student är inte så jobbigt alla gånger.
ni vet, getost till förätt, kalvfile till huvudrätt och fruktgino till efterätt.
på det några flaskor rött vin som vi vackert bongade, ni vet, rätt sällskap vid bordet.
nån god drink på det.
sen var det dans, hoppa och studs dans till dunkande musik dock. men med rätt sällskap så kan även det vara riktigt trevligt.

ska nog leta mig ett par skor med klack till vanliga dansen med.. man tror ju verkligen i sinnet att man blir lite vackrare.
testade ju dock det där med klack på dans när jag åkte birka båt.. men då gungade det ju lite hit och dit. om man säger så...
har en dröm om att fötterna en dag kommer vänja sig vid dessa skor. dock lite skeptisk. för kan ju inte riktigt se det naturliga i det hela..
men vackert var det ju, i sinnet!

som jag


torsdag 27 november 2008

vist var de länge sedan de var ego bilder på bloggen

stackars er.. men så länge till sk ani inte behöva vänta. de är just tagna... så kanske inatt!
det är nog de bästa med att gå ut.. att få göra sig lite fin!
skål!
jag leker lite mer student ja!

mellan 17.00 och 18.00

jag försöker planera min tid. har obligatorisk närvaro på eftermiddagen. muntlig presentation som slutar 17.00.
de 60 följande minutrarna ska jag..
cykla hem i snö slasket, tar normlat i med normlat väglag ca 20 min. duscha. fixa hår, sminka. finna något glammiga kläder i min garderob, hur de nu ska gå. ta mig ner till en trerätters middag nere på stocken.
de kommer jag ju klara..
om, om allt flyter som de ska.

det vackra underbara vita

idag försvinner snön från uppsala. idag är det varmgrader och blåser. jag är faktisgt lite ledsen över det.

onsdag 26 november 2008

saknar

jag har nu snart varit dansfri, danslös i tre veckor. konstigt är att jag inte saknat det nämnvärt. bara vissa stunder. men tror jag saknar människorna mer en dansen. jag anpassar mig på något sätt oftast till situationen. vänjer mig och accepterar. det har inte funnits några självklara danstillfällen och livet har annat att bjuda på. men nu lyssnar jag på shakes skiva och vill inge hällre en att dansa. att komma tillbaka till den värld som är så speciell.. en värld som jag känner att jag passar in och trivs i. alla delar av livet har för och nakdelar. idag saknar jag dansens fördelar. men i ärlighetens namn, helt danslös har ja inte varit. fick några mys foxar med semlan i lördags.. till ett hoppigt moget dansband. men bättre en inget.. och jag tror inte jag har glömt hur man gör. ringrostig.. men jag kan nog fortfarande. dock får dansen vänta ett tag till.. det är bra att sakna lite ibland.

vad gör dig knäsvag?

vi har under den gågna veckans tenta plugg flera gånger tagit upp detta ämne. vad ska en människa av motsatt kön ha på sig för att du ska titta en gång till.. eller varför inte falla pladask.
jag läser med ekonomer, så kostym och backslick tas självklart upp. men där, där är ja inte riktigt med. jag ser inte alls det tok snygga. nog kan de vara snyggt, men inte gör det att jag kollar en gång till.
en randig tröja, eller mössa. det får mig att reagera.
nu när skidkläderna kommer fram så blir jag mer uppmärksam. så kommer ja alltid att vara.
snygga skor.. inte något spektakulärt, enkelt, men snyggt.
skjortor utan krage.. va de kommer ifrån vet ja då inte.
om en kille håller en riktig kamera i handen... fast egentligen kanske de inte var killen jag såg, i å för sig.
naturlig busig utstrålning, det faller jag för.
fast, egentligen. tillsaken hör att jag inte faller så speciellt ofta.
men ämnet är definitivt intressant
speciellt när man har annat att göra egentligen.
som nu..
tillbaka till de ja skulle göra.

plågar min kropp

som om den inte fått lida nog idag...

traktorer, natur, kor och hälsingland

jag har hitta en sida med bilder som tilltalar mig, inget direkt extra. bara bilder..
se här.
hälsingland är verkligen vackert!
dock var de dåligt av sådana bilder jag söker....

tisdag 25 november 2008

gör som mamma säger

jag tar idag skorna med öppen fot och klack i väskan och sätter varma ulliga skor på fötterna.
precis så som mamma reckomenderade och jag då förklarade att ja inte tänkte göra. som alltid.

julmusik

anna medelade för ett tag sedan att hon tjuvlyssnat på peter Jöbacks julskiva. kan säga att ja nu har klarat av både lindas vinetrskiva, carolas jul i bettlehem, absolut christmas.. och nyss även peter jöbacks.
dock köpte mamma Åsa Jinders nya julskiva i söndags, men efter om jag inte var smart nog att tänka efter när jag trodde mig lägga över skivan till en ljudfil på datorn så har ja inte ännu hört den. men även jag kanske ska vänta på något till efter första advent i alla fall...

klädtjuv

om jag kollar balansen på ingående och utgående belopp på mitt konto kan ja se att de blir lite väl mycket minustäcken där.. och många av dessa transaktioner går vist till klädkedjor kan ja se. men, om ja nu spenderar så mycket pengar på kläder, varför är då min graderob "tom" när jag väl behöver lite fina kläder att sätt på mig.. en gåta.

ikväll ska de vist bli allt annat en lugnt har jag hört, till och med hör min egen röst säga det. knepigt.. det visar sig. allt visar sig. även vad jag ska klä på mig visar sig..

måndag 24 november 2008

en varm kropp

det är vinter just nu. helt ljuvlig vinter. snön faller fortfarande tungt och jag kan erkänna att cyklandet går tungt, men det går!

det lilla negativa med vintern är min kropp.. den gör lite ont och är sådär iskall. i alla fall händer och fötter. dock är den just nu helt varm och go.
först ett intensiv pass på gymet och sedan bastun. helt ljuvligt...
dricker en kopp te och äter en äggmacka och känner att jag glömt bort att jag borde vara närvös inför tentan i morgon..

folk pratar om solsemestrar, thailand.. och jag har inte den minsta längtan, trotts att det nog är i värmen min kropp skulle passa. men jag har inte den endast lilla längtan att åka från vårat ljuva land just nu.
nyår i brighton hade ju varit toppen i å för sig.. men efter typ fyra närmare tittar på biljätten över vattnet har jag in sätt att även då kommer ja få vara "hemma" i vårt avlånga land.

nu ska min ljuva skalle få pränta in lite rentabilitets formler och lite ekonomiska termen. sen ska den få vila på kudden inför prestationen i morgon.

bilder på maskiner

jag skulle behöva bilder med någorlunda bra kvalite som jag kan använda på en presenation i skolan, en bild på en harv och en bild på en konstgödselspridare.
någon om vill hjälpa mig?

alla vet förhoppnings vis att jag går på ett lantbruksuniversitet.

drömmer mig bort

jag går med stora byxor och huvtröjja.. snön dumpar ner ute fortfarande och mina tankar är långt från böckerna.
idag har min skidåkar lust vaknat. och det med en satans kraft...
vad sägs som stora böljande svängar ner för en manchester matta.. eller varför inte lite offpist i den nydumpna snön. mmmm...
då vet jag varför jag lever!

i tjock sockar och långkalsånger

jag har fått för mig att blåsten säger att de är kallt.. trotts att de kanske inte är det.
nu ska ja bege mig till lottas lya på kobo för sista dagens tentaplugg. hur de nu ska gå.
jag är välklädd och har för länge sedan insätt att hur roligt de en är med ekonimi så är de inte lika enkelt att räkna på som att spendera dessa likvida medel.



en söt lotta, från torsdagen som bjöd på finfint väder!

vinden säger att jag ska stanna i min varma stora underbara säng

så de har ja gjort.. över en timme.
tror jag vaknat och lyssnat på vinden många gånger i natt.. funderar på hur mycket de skulle låtit om jag varit hemma, hemma i mitt lilla röda hus på gården.
mycket antarja..
det viner värkligen just nu!

söndag 23 november 2008

...

vinter på rackarberget


gårdagen









tittar genom bilderna och inser att jag defenitivt haft bättre fotodager..
men kul hade jag ialla fall!




lördag 22 november 2008

två tokar på konsum

jag, pappa och en inköpslista skriven av mamma.
vi måste sätt ut som två vilsna hundar..
å ajvar, vad i helskåttas är det? mamma hade till och med förklarat vilken hylla vi skulle leta den på.. likförbandat stod vi där som två nollor.
sen betalningen.. pappa drog bonuskort, jag betalkort. hade svårt med de där med konto eller kredit.. och sen inser vi att vi ändå glömt att köpa påsar att packa i.
att handla på begäran av mamma är ingen lätt uppgift.

fredag 21 november 2008

kallt rödvin och sovförbud

det är hårt att vara hemma.
mamma förvarar rödvinet i kylen.. kallt rödvin är inte att reckomendera.
jag har även förbud att kliva upp före sju i morgon..
det är hårt att vara dotter till min mamma.
jag är vaken enbart för att ja ska sova i morgon bitti.. hur normlat är det?
nej, hemma hos mamma blir man aldrig vuxen.

tittar på klockan

får ja gå å sova snart?
jag tittar inte på tv med mina föräldrar, har heller aldrig gjort det.

tittar på klockan.
inser att alla är nu snart på väg till yesterday, dans. alltså..
det känns som om jag är på fel plats i landet.
jag kunde vara på yesterday och fyllt på kram kontot.

tittar på klockan och funderar på om ja lär mig något alls om jag pluggar denna tid en fredag efter frenetiskt plugg i fem dagar..

har i alla fall förberätt all utrustning inför i morgon.. batterierna är på laddning.
nu ska ja bara fixa kläderna.. i morgon ska ja fota glada festande människor i hälsinge utstyrsel. ska bli mycket spännande.

tittar på klockan och inser att jag får gå till sängen om en timme..
så trötta är jag idag.

då kan ja drömma om en mys fox...

15 kg

okej, 15 kg choklad damp just ner här hemma. dock ska hon "bara" har hälften av det själv. 15 kg.. och inte tänker hon då öppna någon av säckarna. inte ens en aning yttepytte lite. ja får alltså inte ens lukta..

den perfekta fickparkeringen

som alltid när jag är hemma och ska låna en bil så blir jag beordrad att tvätta den.. de menar, när ja ändå ska in till stan. idag var kön 30 min så ja var inte den gladaste av det "lilla" besväret..
dock kör jag ner på stan efter och ser direkt en parkering efter gatan. funderar inte så mycket. ser att de är en bil bakom men blinkar checkt och gör en helt klockren fickparkering genom att bara glida snyggt in i den relativt trånga parkeringsfickan utan något omtag eller något krongel. hoppar ut ur bilden och tänker att denna felfria prestation gjorde min dag till något extra...

jag har sökt, med stege och näsa

men icke, jag finner ingen bakchoklad hur jag än letar.
har hon, den där mamman, bakat slut på allt.. eller har hon möjligen varit så smart att hon gömt om allt. på andra för susanna helt oventande ställen.
hur gammal var det jag var?
de är med att plugga gör en söt sugen. bara att konstatera..

ja de är tre stycken

påpekade nyss till mamma att ja inte är van alla dessa djur. flugorna surrar och irriterar i slutet av november. kan de vara normlat?
mamma påpekar då att ja de är tre stycken!!!
hallå.. hur har hon koll på de.
ställde frågan om hon hade namn på dem oxå.. fick dock inget svar.

torsdag 20 november 2008

sockorna är på



varma fötter..
de är ju inte jag bortskämd med.
hemma... hemma hemma.
det är konstigt märkligt svart ute, konstigt vad man vänjer sig fort.
ljuden.. jag hör ljuden som försvinner efter en tid. känner dofter.
upptäcker att mamma forfarande inte vill ha alla mina väskor i köket..
granbo är alltid granbo. ja vet att om ja skulle stanna här i några dagar så skulle allt bli som vanligt.
det är mystiskt att vara hemma.
men ändå alldeles som,
hemma hemma...
solen
promenad
ärtsoppa och pannkaka på gallan
världens bästa föreläsare
min kamera...

framtiden
helg
vänner

...tentaplugg

pluss att jag blivit danssugen..
men den som väntar på nått gott!

flumm dum!

ett sms

det är mycket sällan jag får sms...
i dag har jag fått ett som fick mig tåröggd.
som fick mig att ta nästa steg framått.
tack
jag snubblar idag.
jag faller inte.
men jag snubblar hela tiden.
det är jobbigt.
tungt.
min mor och jag äter gröt samtidigt..
de är nog bara henne ja kan ringa halv sju på morgonen och inse detta med.

hem

som min vän stina sa, du längtar sällan hem förän du vet att du ska hem.
så sant.
idag är det morgonstädning.. allt för att de är torsdag.
köket glännser och snart gör rummet de med.
väskan har inet varit framme på snart två veckor.. den ska nu packas.
kände mig lite olydig igår... jag tycker om att känna ruset av att vara olydig.
kan kanske bero på att jag är det allt för sällan.

nu ska ja stressa vidare..

onsdag 19 november 2008

eller jo.

punktering.. det är ett elende.
men som vanligt. tur i oturen. efter att givit upp andra cykel helvetet denna morgon går ja mot bussen. jag som aldrig åkt buss i uppsala.. hur gör man? ringer tjejen ja ska möta i skolan för att säga att ja blir sen. vem är de inte som stannar bilen bredvid mig på gatan.. jo hon. bil till skolan är ju lyx. dock testade ja bussen hem. fel buss.. varför ja klev på 17 när ja viste att de var 3 eller 20 som gäller vet ja inte. tror de beror på kalla tår.. men alla bussar bär till bussstationen och alla bussar går där i från. och om ja nu ska betala 20 kr så ska ja ju ha lite buss tid för det.. och lite sajtseeing har ju ingen dött av....
att ja aldrig kan hålla tyst.. nästan i alla fall.

oj vad de händer saker,,,

å ni får inte veta något.
vilken otur ni har..
en annan dag... kanske.

ordning

det har tagit mig 25 minuter och en hel vänd garderob att hitta den lilla tröjja ja sökte.
om de var oordning före, vad är det nu?
jag lever verkligen mot tiden just nu.

mot tiden och mot kroppen.
men jag lever verkligen

tisdag 18 november 2008

erkänner att...

...jag vet nu varför jag inte ska ha russin hemma, eller kan ha. de tar slut lika fort som allt annat som kan tentamolas.

..jag har idag kommit på att det är dax för julmusik.

...min mamma skulle känna igen sig om hon kom in i mitt lilla rum.. det har slagit ner en bomb, som vanligt.

...jag har fortfaranade köttsår i halva ansiktet, sova i en vecka är nog ända valet för att bli av med dem. för låta bli att klösa.. de ser jag just nu som en omöjlighet i vaket tillstånd.

...jag har halkat två gånger på samma fläck idag.. borde ja inte minnas att de regnat och blivit minusgrader efter första gången. cykel turen från ultuna i kväll var i alla fall förenat med livsfara.

...jag har en lilla my knopp mitt på huvudet när jag pluggar.

... jag mer eller mindra pluggat mellan 06.05 i morse och alldeles nyss. men undantag för mat och rörelse tid.

... jag inte varit allt för effektiv idag..

...jag tror att sova är det som det måste dras ner på för att jag ska hinna hälften av vad ja vill denna vecka. dock ska ja nog göra just det nu. sova.

soliditet

nyckeltal, realisationskvot, validitet och kassaflöden.

efter att försökt somna om för att få veta slutet på min dröm så går jag över till att fundera på ekonomiska termer. för somna om var omöjligt.
vart är jag påväg? in i ekonomins trista värld?
jag tror ja tycker om det.
just nu

måndag 17 november 2008

I Can't Unlove You

denna låt har gått om och om i min ipod i veckor nu..
trotts att budskapet och jag inte går ihop.
jag lever efter att inte glömma, jag vill minnas. försonas med allt som hänt men absolut aldrig glömma.
och jag kommer aldrig sluta älska.. jag fungerar inte så.
dock kan ja hänga upp mig på saker.. men jag har varit häpnandsveckande duktig på att vända tankar den senaste tiden.
det är mycket älska nu.. men de beror nog på alla funderingar jag har.

dock så är de som sagt inte budskapet.. det är melodin som gör att jag spelar den om och om igen.. början. det är början på låten. och den måste spelas i ipoden.. i högtalare så säger den mig inget.

hittade denna låt när jag letade rätt på en annan låt till min käre Eka.. min låt till henne..

lyse igen

det är kallt och tort ute.. så nu fundgerar min dynamo igen!
bra de.. för nu är de svart ute!
dock så låter den illa och gör cykelturen ack så mycket jobbigare. men de e sådant jag överlever.

jag pluss SMs årsredovisning lika med sant

japp.. de är sant jag ska begrava mig i swedish match årsredovisningen den kommande veckan. myyycket spännande måste jag säga.
att analysera nyckelvärden och räkna ut olika tal hit och dit..
det värsta är att det nästan är intresant.
dock svårt..

mår pest

igår.. då hade de varit helt naturligt om jag mådde illa när ja vaknade. halt naturligt.. var mer en chock att jag måde fina fisken hela dagen.
men idag.. idag vaknar jag med illamående, jag fryser och känner mig som en boll.
urk.

söndag 16 november 2008

bortskämd


Att klara av att älska sig själv genom sig själv och inte genom andra, det är kärlek, det är styrka. genom att älska sig själv kan man älska andra. inte annars.
det finns en vågskål. det handlar om att våga älska.
men att ändå stå kvar, ändå se.
att inte tappa sig själv.
att leva genom sig själv.

idag har jag stått i en provhytt och tittat på mig själv. jag inser vad jag tappade. styrkan att älska mig själv.
av rädslan att inte bli älskad.
av räddslan att förlora, förlorara man sig själv.

min bergodalbana fortsätter..

jag har fått "ägt" henne i 26 timmar..






stina berättar idag..
ni som når facebook.. varsegod.

obs

börja aldrig älska mig... för du slutar aldrig ;)

lördag 15 november 2008

rödvin och stina



ibland är jag lycklig..

en gammal god vän

nummer, telefon nummer.
insåg idag att jag inte längre lär mig dem. de finns inprogrammerade på min telefon och enbart ett namn visas när jag ringer eller messar. jag lär mig dem inte längre, jag har ärligt talat inte ens en bild av hur alla nya nummer på nya bekantskaper ser ut.
de är i och försig många nya nummer nu.. nått nytt varje vecka vad de värkar.
men ändå..
vissa av mina vänner finns inte i min mobil. det kan ses som mina bästa vänner från den tiden vi ringe varandra med nummer. jennie, stina och joel finns inte i min mobil. men inte för att de inte betyder något, nej, det beror på att numren är programmerade i min hjärna.
lika så min familjs.. de finns andra nummer jag kan. men som finns med ändå.. ja vet inte var just dessa tre nummer inte fått någon plats. ett lärt nummer är svårt att glömma..bara att inse.
det senaste programmerade numret är stinas engelska nummer.. alltså mer en ett och ett halvt år tillbaka. det för att jag om något hände i mitt dåvarande land så skulle jag kunna ett nummer.. ett nummer mer en mitt eget..
alltså kan ja ingen av dansvärldens nummer. märkligt.. märkligt efter som dessa människor tar upp en stor del av mitt liv idag.

stinas svenska nummer används bara fåtal gånger per år..
därför betyder det något alldeles extra när man ser det på sin desplay.

skogsstyrelsen

idag kommer ja inte ens in på på skogsstyrelsens hemsida.. snacka att de inte vill att jag ska plugga, snacka att jag hatar motgångar just nu.

jag druknar i allt som måste göras

de där med att plugga kan vara mindre helsosamt för själen.
tentan känns som helt omöjlig att plugga till, så sjukt svårt och mycket och sen de där pmet om klimatförändringar i skogen på det.. var hittar jag matrial.
har rutat in mig på växtperiodens förändring och knopningen, barrskog i norlland. men det är lättare sagt en gjort ändå.
nu ska ja röra på mig lite, sen blir de jag som ska tragla in alla regler och former av resultaträkning och balansräkning.
sen.. sen får jag främmande!
längtar.
då ska ja glömma studierna för en stund...

sött och gott

igår var de saftglögg och pepparkas premiär för denna sesong.. satan så gott de är.
med massa mandel i glöggen...

fredag 14 november 2008

supa och strula

ja är ju inte bra på någet av de.. har aldrig varit heller.
satan vad trist jag känner mig ibland.
torr tant.

salt

jag kan de där med att salta maten jag.
de är nått som är säkert..
men ack så gott de blir i alla fall!

undrar när turen i oturen vänder

ni som följer bloggen vet att jag måste ha ett kort för att ta mig in i mitt hus.
varit duktig längen nu.. men idag, idag trodde jag mig glömt ett annat kort. anmäler det borta men hittar det en minut senare. men det viktiga kortet som inte bara är att anmäla.. de hade ja inte med mig. tur så tog de mig säkert kortare en vanligt att ta mig in.. möter en kille i första dörren som ska ut. och nästan korridåren var full av underbara sambosar just denna minut. så jag slapp sitta och gråta utanför dörren som andrea gjorde i två timmar förra helgen.. då skulle ja gjort som henne. brutit samman totalt.
ibland har ja flyt.

neje

jag klär i kjol.
jag ser fröken i spegeln och inser att tårarna rinner.
försöker le.
jag försöker vara en glad tjej.
idag skulle jag värkligen behövt en kram.
eller bara...

knäpp

det känns som om jag är en av de ända som inte hurrar när jag just sätt mitt schema föra jul och inser att jag har FYRA veckor utan något fast på schemat över jul och nyår.
nog måste jag plugga.. men hallå fyra jävla veckor. vad ska ja göra då?
inser att jag tycker att lediga helger är alldeles lagomt att ha kul på. jag som har jobbigt när jag har en dag eller en kväll att döda.
vi hoppas på snö och ide rikedom.
men fram till dess vet ja ju definitivt vad jag ska göra.. så varför gråta över framtiden som inte kommer se ut som den gör i mina tankar i alla fall.
hoppas alla får en trevlig fredag!
upphängd och nersläppt.

...


torsdag 13 november 2008

tänd ett ljus

det slog mig just, vad ett litet ljus kan göra.
jag har inget emot mörkrett.. det skrämmer mig inte och jag tror inte jag skulle uppskatta den ljusa sommaren utan den mörka vintern.
nog kan det som i morse kännas tungt. mörkret för med sig tröttheten. men jag tror att det är normalt. kroppen går i vila som många andra levande organismer när mörkret sänker sig.
nu när mörkret finns hos mig både när jag kliver upp och det redan innan jag är hemma så inser jag att jag alltid har ett ljus tänt. ett ljus i mitt fönster. jag tror att ett litet ljus kan göra mycket. det ger lugn och trygghet. ensamheten känns inte lika påtaglig med det lilla fladdrande ljuset.
vi går med stormsteg mot advent..
jag älskar värkligen kännslan när ljusstakar och de ljusbeklädda granarna kommer fram.
och vad skulle de vara utan vårat mörker?

min dynamo

jag har en dynamo på min cykel som skolkar när de är blött ute.
tror ni att polisen skulle gå med på den förklaringen?
men de är inte bara att den slutar snurra och inte ger mig nått lyse. nej den tjuter oxå...

behöver ja medela att det regnar ute.. känns som om det gjort det i evigheter.

tjej blogg


idag kör vi på blommigt, okej?

ja vill bara sova

soooooooooooooooova.
krypa tillbaka undertäcket och känna värmen.
lovar att ja skulle sova på en minut.
sova i minst två timmar till... minst.
minst.
har jag sagt att jag är trött?

onsdag 12 november 2008

dansanta änglar

tack för att ni finns.
jag har nog aldrig i hela mitt liv mött så många underbara människor som jag gjort under de senaste året.
tack.
undrabara människor.

så naturligt självklart

stog just nere i tvättstugan och manglade och kom på vad allt handlar om. jag är född i fel tidsepok. kan inte säga när nu min rätta tid hade varit. men den har varit, långt innan jag var född. det är jag säker på.

jag älskar att städa, tvätta, mangla och arbeta med min kropp.
jag på en gård, många barn. litet jordbruk. mycket slit. att vara lycklig över den enda fina klänningen. att få krypa ner i en kökssoffa. att leva trångt.
att överleva vintern och njuta av sommaren. att dansa i sin ungdom.
innan rakade ben och smink fanns.
innan du reste runt jorden. innan du fick stora möjligheter. stora val.
nog fanns olycklig kärlek. sorg smärta och allt som gör ont.
men jag tror ändå att jag skulle passat bättre i en annan tid.
långt blont hår.. tjocka kjolar och en eller två kor att mjölka, en häst att ta sig fram med.
att gifta sig med grann pojken och att inte ha möjligheten till andra titlar en fröken och fru.

jag har aldrig varit säkrare på min sak.
jag lever i fel århundrade.

stop

jag förstör mig själv.
stop, igen.
att läsa andras ord till annat gör inget annat en ont.
ont.
stop.

att bära diadem, sött

idag har jag diadem dag. vet inte när jag hade de senast.. men ack så bra de känns.
så där sött flickaktigt..
tror de är diadem premiär på ultuna till och med.
första men inte den sista..
söt är värkligen det bästa ordet i världen.
ja känner det i hela kroppen.

behov av musik

Linda Netsmans julskiva från i fjol..
den är på fel platts i landet min skiva.

hur tänkte csn

ja, min fråga. för att överleva studierna måste man ju självklart ha roligt på helgerna. måste. i alla fall nästa alla helger. insåg denna helg när jag packade väskan att jag gör det relativt ofta.. hmm. har jag haft en helg i uppsala sen jag flyttade hit?
det syns på min studentbudget. minst sagt.
och dansare ska man vist inte alls vara. för satan vad nudlar jag kommer få äta denna månad.
den kommande helgen ska jag dock hålla mig hemma.. gäster hela hälgen. underbart.
nu ska bara alla kommande framtida dansaktiviteter betalas.. för sparpengarna. förstås
tror ni jag kommer lyckas vara dansfri månaden ut?
det visar sig...

tisdag 11 november 2008

minnen


jag försöker minnas. minnas de goda. det roliga. det speciella. det fina.
det är konstigt. men den första tanken jag får när jag tänker på min farmor, idag snart en vecka efter hennes bortgång är hennes kjolar, höcklen och skor. men även ett kort, ett kort som hon en gång visade mig. ett kort på sig själv som barn, på henne och en räv. ett i minnena vackert svartvitt foto. foto från svunnen tid.
det finns så mycket som försvinner. historia. kunnande. min farmor och varit borta i många år. hennes bortgång framkallar ingen direkt saknad.
jag försöker ändå minnas det goda. det fanns sådant. inser idag att jag är så glad för att jag under hennes första sjukhusvistelse av den första hjärnblödningen stannade till hos henne varje gång jag cyklade till stallet. dessa möten. de gjorde att även jag har ett känslomessigt gott minne av min farmor. den runda kärringen från svenols.
hon som format mig att känna delade kännslor för julen.
hon som älskade min första pojkvän mer en hon någonsin älskade mig.
eller vad vet jag..
ju mer jag tänker, ju mer inser jag att jag inte vet så mycket egentligen.
det ända jag vet är hur känslorna innom mig känns.
jag ser att jag velat lära känna min farmor, jag ser att jag velat lära mig saker min farmor kunde.
min sorg till min farmor finns. men den ligger inte på det onda planet.
livet går vidare. vi accepterar.
men jag tror inte på att glömma.

det är mycke nu, mycket tankar, mycket känslor

allt snurrar. det är svårt att koncentrera sig på en sak i taget.
jag går från en lycklig till sorgsen på bara några minuter. det svänger, minst sagt.
jag känner mig starkare en på mycket länge.
jag känner kraften inom mig.
jag ser framtiden.
jag ser människor.
jag skrattar.
jag gråter, kurar ihop mig till en boll och tror mig aldrig vilja stiga upp.
jag sover, jag sover mer än på många år.
jag berättar för folk att jag älskar dem.
jag känner mig älskad.
jag känner mig ensam.
jag förstår.
jag pratar, jag måste prata.
jag skriver.
jag lever.
jag lyssnar.
jag känner mig osäker.
jag jämför mig och det dödar mig.
jag vet.
jag överlever.
jag ler.
jag är jag.

mat

keso till gröten..
ja vet inte ja.
olika.

cp ja vill ju sova

men nej, min kropp har tagit över kommandot
att jag skrattar gör mig inget.
men sova.. de vill ja ju.
suck.
nu ska ja terorisera huvudet lite.

måndag 10 november 2008

hallå

någon som har nått att komma i frågan om klimatförändrigarnas påvärkan på skogen i sverige? långsiktigt..
de har inte jag.
och de borde jag ha...
tröttast.

annars har jag läst denna mening tusen gånger idag:
"Enligt god redovisningssed..."
mångo ekonomi. ska ja genom den meningen veta var jag ska lägga alla poster på olika indelningar under rätt underrubrik i en beräkning som egentligen inte stämmer.. eller hur de nu var.

sova. nya tag i morgon.

morötter

jag äter morötter.. och dricker te.
bara så ni vet.
sen skrattar jag så magen gör ont i kväll oxå.
bra träning har jag hört att de ska vara.
och bra för själen.

söndag 9 november 2008

tror att de är fler en jag som haft en skoj båtresa, vad tror ni?













underbart

men nu är jag sliten.
alkohol.
birkabåt.
dans.

okej.. dansen fungerade långt ifrån smärtfritt.
men de spelar ingen roll..
jag är glad ändå.
men trött. mycket trött.

lördag 8 november 2008

hungrig

vad vore susanna utan falu rågrut och bergott.
jo hundgrig.
mm.. och gått är det med!

alltså bloggar ja inte om

min nyss brända gröt.
för hur många gåner i ordningen?
dumma datan. tar min tidsuppfattning på detta viset.

men när den väl blir bra är gröten gudomlig..
typ som äppelkaka varje morgon.
mmmmmumsigt!

snokar

efter maffia paos är de som helt optimalt att snoka lite. dock inte hittat något jätte spännande.. första snokningarna gjorde ont. men dagens har bara varit nöjjsamma.
älskar värkligen när jag är positiv och ser saker fårn dess goda sidor.

ska värkligen bli spännande att de vilka som dyker upp i kväll..

det finns positiva saker med att sova tidigt

men de där att ligga klarvaken runt fem är inte en av dem när det är lördag.
tjollahopp.
då läste jag lite värderings aspekter i min kära externredovisnings bok.. bra sov literatur.
undrar om jag ens somnat före fem natten som kommer..
tihi.
nu är jag laddad till tänderna.

fredag 7 november 2008

fel platts i sverige...


är jag på, helt klart.

brottas

mina egna tankar och jag.
jag ska vinna.
jag ska.

En nya dag

vaknar ur en dröm. en underbar dröm. en dröm ur verkligheten som den kan bli. som den kan se ut. efter en timme i vaket tillstånd får den mig dock att känna mig utanför.
och inser att verkligheten nog inte kommer hitta just dit.

annars har jag tittat på kort och asgarvar så jag kapsejsat pågrund av hur ful jag är. de sant.
tragiskt men sant. men ja är fan inte alltid vacker.
får se det som att solen har sina fläckar..

söta töser












skumma mjölk

skummade just mjölk hemma på spisen för första gången.. om ja inte haft för mycket chailatte pullver i koppen hade nog det blivit riktigt gott.
nu får ja bara lådsas att de är det.

torsdag 6 november 2008

stocken

idag har jag gjort premiär på stocken, stockholms nation.
jag har verkligen världens sötaste klass..
men kände att jag gjorde bästa valet när jag gick hem. för då fick i alla fall en ur den hundra metiga kön komma in i värmen. och förhoppningsvis njuta mer en mig av trängsel och hög musik.

kom på att jag har olika steg..
först kollade ja in skor.
sen dricker jag ett glas vin, det kan ju kanske bli bättre då.
sen kollade jag in söta småpojkar.
sen kollade jag in dåliga raggningsknep och strulande människor.
sen hoppar jag och röjjer ett tag på dansgolvet
sen kollade jag in flickor med fotogenetiskt utseende.
sen går jag hem.

Godag, det är kallt idag


tyvärr har jag ingen röd halstud och basker med prickar.
men en svart basker och en röd halsduk är inte helt fel det heller..
det värmer.

såpa

ett hem som duftar sopå måste vara det bästa hemmet.

onsdag 5 november 2008

morot

äter en till morot.

för jordgubbste utan socker är ju ingen höjdare.

en spricka i läppen har jag fått idag.

en knippe kablar ligger på mitt golv.

en ny fin rakhyvel har jag investerat idag, på clas ohlssons.

inser mer och mer att lagom är nog bäst ändå.

ni kommer få se den från alla håll



min vän domkyrkan

två ensamma



två bittra
två ensamma
två negativa
jag tycker om min sambo som stinker rök
egentligen delar vi nog inget mer en det geografiska

5-56

det lilla som gör vardagen lite lättare..

värmen från en kram

ensam.
vill bara krypa in i en varm famn. försöka andas lungt, slappna av.

Godnatt, vila i frid



när budet kom visste jag inte hur jag skulle reagera. det var ja inte än, det kommer jag aldrig veta. sorgen innehåller så mycket olika känslor
tog min kropp, mitt väsen till den vackra stora domkyrkan.
att sitta i det tysta, reflektera.
att tända ljus.
att låta tårarna rinna utan att fundera.
sorgen är märklig.
två ljus på ett år...

mardrömmar

snart vägarar jag sova.
satan vad dåligt jag sover just nu.
att jag är nästan pigg klockan sex hör inte hit. jag tvärvägrar kliva ur sängen när jag har en sådan kännsla i kroppen som ja hade i morse.. bara att somna om och hoppas på att bättre drömmar infinner sig.
men jag är matt. det speglar mina dagar..
varför.

tisdag 4 november 2008

det där med blommor

jag har inte lyckats döda mina kära blommor ännu. men som de ser ut på golvet så är jag på god väg. tyvärr men vatten med jämna mellanrum erbjuds inte i detta rum. och inte i jämna mängder heller. anpassa er eller dö. mitt blom motto.
men till min stora häpnad tittade jag på min "toa" blomma idag. den som absolut nästan aldrig får vatten. aldrig får se dagsljus och har en väldigt ojämn tillförsel av både ljus och luft beroende på hur jag kommer ihåg lampan där inne..
men titta. den älskar mig för den jag är. tre nya bebisar är påväg.
jag är i chock men älskar den tillbaka.
dock är ja nu rädd att jag ska älska den till döds efter som jag nu ser den. de har ja då aldrig tidigare gjort...

avelskalendern

de är sant. idag kom nya avelskalendern ut på slu.
och ja gissa vad det kan vara?
jo, det är ultuna studentkårs medlemskatalåg med innehållande bilder på oss alla ultunesare pluss adress och nummer.
dock har de vist glömt vår klass, inte bilderna, tyvärr, men adress och nummer.
så jag kan fortfarande ha hoppet öppet om att det skulle kunna ha varit kö utanför min dörr och en full inkorg på mobilen med söta sms.
det hoppet tänker jag fortsätta ha.
men, avelskalendern, var det inte ett passande namn?

Nu ska ja lära mig namnen på alla i min klass... bättre sent en aldrig.

från ett till ett annat och tillbaks igen

jag gick från facbook till dansmaffian.
och jag kan ärligt säga att jag är tillbaka på ansiktsboken igen.. vad gör man inte när man har maffi förbud. går läskigt lätt att hålla sig borta.
dock är jag rädd att jag missar saker.
så bara ett litet tag till.
litet..
sen är jag tillbaka på maffian i gen.
men ensålänge håller jag mig till facbook, där finns ju både dansare och andra normala icke dansare. så ja svälter inte.

yttre smärta

yttre smärta, så där lagomt.
som när man klöser bort en sårskorpa eller luvars i håret.
jag tycker om detl. och att erkänna detta låter ju lagomt dirty.. men men.

men detta vill ja meddela att jag ska försöka ha konstant träningsvärk någonstans i kroppen fram till jul. vet dock att de kommer blir svårt. men jag ska då försöka..
just nu gör sig musklerna i både ben och armar påminda mest hela tiden. riktigt så illa behöver de kanske inte vara.. men jag ska då bli påmind om att ja lever.
det tycker jag om.

inre smärta påminner oxå om att man lever. den är dock mindre kontrollerbar
och mindre trevlig.

påtal om dum

föreläsare som ställer frågor och bara spontant pekar på oss studenter hatar jag.
mer blockaout en så kan ja inte få.
jag lovar att ja resten av förelsänigen sitter och är rädd för fler frågor istället för att lära mig något av vad som sägs.
smart.

varför så dum?

jag trodde att jag dansade för att höja mig själv.
självklart dansar jag för att det är kul, känslan är fenomenal och själva atmosfären passar mig utmärkt. jag har blivit mer kroppsnära och jag kan verkligen härja en hel helg utan alkohol.
men... jag har dumma tankesätt. jag med många andra.
jag försöker hela tiden hitta saker som bevisar att jag inte är bra. att det alltid finns människor som är bättre en mig. jag bevisar för mig själv att jag är utbytbar, att ingen skulle sakna mig den dagen jag försvann. och detta, detta är dansen helt ypperligt bra på att göra. eller människorna inom den. den hjälper mig att bevisa att det alltid finns människor som är bättre en mig. så jag hela tiden kan köra min kära misshandlade självkänsla i botten, om och om igen. jag vet att jag inet kan vara bäst. men de kan vara bra att få känna sig bra ibland.

hur nu detta yppar sig. du ser själv vilka killarna springer efter. de berättar hemskt hjärna vilka som är deras favoriter. i vilken annan värld finns detta?
du kan helt klart se i en kille du bjuder upps ansikte när han "missar" någon bara för att du bjudit upp. och jag lovar att det bara är i dansens värld jag varit med om att någon rakt ut medelat att nu missade jag henne oxå. och där står man på sidan om och känner sig liten och värdelös. säger snällt tack för att du står ut med mig.
dansen är den absolut bästa plattsen att jämföra sig med anndra och få svaret: ja du är sämst lilla vän. alla andra har killar som helst dansar hela kvällen med dem, om inte det. i alla fall tolv danser i rad. medan man själv får vara glad om de fortfaranade ler efter fyra låtar.

och när jag vill att hela världen ska berätta för mig att jag är sämst så gör den vackert det. och jag skulle aldrig upptäcka de skyddslappar för ögonen som täcker det som skulle göra mig glad. ibland ser jag det.. ser jag och lyfter, lyser och strålar. andra gånger gör jag även om det goda till något offrande. att jag får mer en en dans för att de inte vill göra mig ledsen. eller ha ut något annat av det hela.

det absolut sämsta är när någon berättar för mig att jag dansar med dig trotts att den eller den ville dansa med mig eller var på väg att bjudas upp mig. ska jag vara tacksam då?

detta skulle ja kunna vända fram och tillbaka i en hel bok.
och jag fortsätter vackert dansa. det är märkligt det där.
och tyvärr kan jag aldrig säga att jag aldrig gör samma onda mot någon annan.

måndag 3 november 2008

...





en annan tid, ett annat liv.

vi börjar här.. musik. Joshua Radin, minnen.. jag har olika musik som jag förknippar med olika delar av mitt liv. min ipod fick spela mina minnens linköpingslåtar.

jag kommer och går över torget och inser när jag ser anders att jag är helsvart, stövlar, jacka, kjol.. tröjja, bägge väskorna. han ser det han med.. att försöka få honom att förstå att jag har förändrats är lönlöst. jag är lika svart i dag som för två år sedan.. trotts att min garderob är ny.
efter några timmar på ett cafe, prat om livet, minnen och vad som hänt sen sist, så tar jag mig vidare.. bussen stannar utanför hemköp. mitt gamla hämköp, jag går in och bara går runt. inser att en av de saker jag saknar i uppsala är verkligen en matafär jag kan trivas i.

under kvällen tar vi oss till HG, jag förklarar innan vi går in att här hängde alltid mina förredetta koridorare, eller de som hängde i min korridor svårförklarat. några av dem började studera för snart tio år sedan.. av min förvåning så var de kvar. de satt fortfarande i den annars nyrenoverade källaren på HG. än en gång inser jag vad jag saknar. vad som ännu inte finns i uppsala.

igår var de korridorsfika med folk från en korridor som inte längre finns. människor som jag känner och ändå inte känner.. god kaka. minnen. skratt.

jag har hälsat på staden där jag absolut haft en av mina livs bästa levnads perioder. helt klart. inser att jag hade så mycket mer där. jennie.. jag har verkligen saknat andres. och emma, vi han tyvärr inte med henne. men jag hade henne där.

jag tror verkligen att uppsala kan bli så bra. om inte bättre, med tiden. bara jag försöker.

och jag gör vad jag behöver just nu.

sötaste