tillslut

allt handlar egentligen bara om att få en person att skiva in i systemet att man avklarat kursen.
men dit är vägen lång. om jag ser tillbaka på alla mina kurser så har den vägen varit tårdröpt. en väg som gör ont, men som jag tillslut överlever.
det kommer alldig synas på betyget hur själva kursen var.
hur ont i mitt inre och hur min självkänsla sjunkit till nära botten om och om igen under de senaste två månaderna. det kommer vara ett minne blott.
min prestation och min icke prestation..
att studera kommer nog alltid vara förknippat med en känslomässig tvist. jag älskar att lära, få nya synsätt och nya perspektiv. insyn... men allt jag måste utstå mot målet.
allt som måste ske bara för att jag ska få min nya kunskap.. och den där inskrivningen på att jag kan saker och ting. det gör ibland så ont att jag inte vet om det är värt det.
nu har jag förhoppningsvis om lärarna klickar rätt... inkaserat 15 hp till.
jag nästan gråter av lättnad att detta är över..
ett steg är klarat.

nu ska vi bara in på nästa..
har föresten avklarat 5 till.. men den kursen är inte klar.

livets jakt just nu består alltså av hp. högskolepoäng.
poäng på bättre vetande.
eller?
jag kanske får se allt de onda som självutvecklande..