Dansen

ja årets sista nor för mig var igår.. jag var inte i samma himmelrikskännsla när jag åkte hem som jag var i början av sommaren. men nog är det något speciellt med sommardanser i hälsnigland. och något speciellt med hälsingepojkar...

jag har nog utvecklat min dans ännu mer. jag har fått ännu fler favoriter.

nu börjar nog dock min dansresa saktas ner. utvecklingen kommer inte gå som i den raketfart som varit och jag upplever inte längre samma kickar som förr.

jag har helt enkelt bevisat för mig själv och andra att även detta kan jag.

jag kan idag dansa med dansare som nästintill var otrevliga för ett halvårsedan... men som idag till och med ser mig och de kan få mig att känna mig duktig

dansen går ut på att ha roligt. jag har hittat den som en stark krydda i livet. den gör så att jag leer.

jag kommer sakna hälsinglands sommar danser.. inte bara danserna. dansarna här hemma är speciella även de...