förgiftad

alcohol har fler negativa medföljer en positiva.

det här med att man inte får köra bil är en av dem..

när jag dricker alcoholhaltiga drycker..

då pratar jag, en mer en vanligt. då skojjar ja inte. munnen går i ett..
och om jag är dålig på att viska i vanliga fall så kan jag inte närja är full.

idag mins jag varför jag dricker så sällan..
men de måste jag glömma inför ikväll.

kvällen bjuder på landskaps sittning.. fina kläder och lång trevlig middag.
ännu mer babbel för fröken pratkvarn alltså.

att vänja sig vid tanken. blått

jag har tjuvkikat på mitt lilla rum. så litet är det inte.. inte alls.
golvet är fint.. bara en ful vägghylla finns i den.

sen var det där med de blå väggarna.
första tanken var okej. sen förskräkligt.. jag kan nog vänja mig, det kan nog bli bra.

annars var köket och duchen koridårs skitiga.. men hörni.
man vänjer sig vid allt.

det känns bra nu!
trotts det blåa.

vi koncentrerar oss på skor

hur har jag tänkt här.
vad ska jag har för skor när jag ska göra min första nations runda i morgon?
jag har ingen aning.
panik.

bra där fick jag glömma läskig marknadsföring för några sekunder..

två agronomekonom ettor i fina kepsar

här är två av de många söta tjejerna i min klass.. (hoppas de inte blir arga för dessa bilder nu)
häst tjejer som haft new forest ponnysar lika som jag.. men de mest egendomliga är att dessa ponnysar har haft samma stam som mig. samma pappa.. Gondoljär!
kul sammanträffande, minst sagt!

så jag kankse kan komma att passa in här.. jag kanska kan känna att jag passar in här. Jag hoppas lite på det i alla fall!

B- nivå

okej. jag har studerat förr.. det kan ja erkänna.
jag har även läst alla dessa ekonomikurser vi läser i höst.
men..
hur kommer det sig att jag känner mig som den värsta sämsta nybörjaren (somvanligt??).

Efter en genomgång med min programansvarige idag har jag konstaterat att jag läst en herrans massa kurser.. och då inte är en nybörjare.

Men.. att läsa B -nivå känns skrämmande. och en mer skrämmande att böckerna är på engelska.. klassen har jag ännu aldrig sätt.
klassen som är en klass som varit det i två år nu. treorna.. de läskiga gammla treorna.

plus allt detta så ska jag läsa 133% med osynkade scheman efter som jag fortfarande vill/måste läsa introduktions kursen i agronomprogramet som är fortlöpande fram till jul.

lätt som en plätt..
paniken kommer sakta men säkert krypande.
vad har jag givit mig in på?

fröken virr

nu är jag inne på anndra dagen av totalt klummperi. jag hittar inget och tappar allt. kan lova att det inte är optimalt när man bor i en väska på ett vardagsrumsgolv och samtidigt ska hålla koll på alla nya papper som lätt som en plätt faller ur min hand.
sovit tok mycket inatt för att kanske bli bättre.. men de känns inte lovande för idag heller.
tänkte vara en duktig smotting och gå på morgonaktiviteterna. men det ös regnade verkligen ute och istället för att kasta bort den där latmasken så framkallade nog mina generaler den i förgår på nollningen.

när jag ända låter sådär lagom positiv kan ja ju passa på att klaga på mitt dis i huvudet och att halva handleden sväller pågående ett av mina små brännsår. aje aje.

en sådan bedårande liten tjej

men vad kan man annat bli med så söta föräldrar!
Idag har jag alltså träffat 13 dagar unga Hedvig..
att fota barn måste vara det roligaste.

...

ibland tillåter även jag att andra fotar mig...

ibland känns det som om de grå målnen lägger all sin tynd på mina axlar..

på natten ska man sova.
inte tänka.

några timmars paus

jag har nu försökt komma ikapp mig själv. skrivit ut lite papper och gjort min dagliga surfning.

Började dagen med lekar klockan 7... hur jag ska stå ut med lekar i sisådär 12 dagar till är för mig oförståligt. men de visar sig.

Gårdagens intryck var många.. från känslan att cykla förbi slottet på morgonen och försöka förstå sig på cykel rytmen i staden till att stå och granska alla nya ansiktet innan insläpp för upprop. Jag kände mig mer som en åskådare en som en del av massan. Dumt jag vet..

Listade under gårdagen ut vilka som är fusknollor. Rätt kul att inse att inte många andra ser det.. men de man inte vet om kan man inte se. Har varit en hel massa tok, en dugga igår och en föreläsning idag.. men jag känner verkligen att detta måste vara sista gången jag blir nollad.

borde ta tag i det där med vad jag ska läsa för kurser när min klass läser fek 1. tar det nästa tomma timme när den nu dykerupp..

kvällen bjuder på ännu mer nollning. ännu mer lek.. ännu mer nya människor.

Men innan det ska det introduceras till första kursen.. det känns lite läskigt. Men bara man kommer in i att sitta timmar och bara lyssna och skriva så går de nog bra..
fått en känsla av att de första kurserna inte är allt för svåra. men de visar väll sig det med..

mycket intryck på en dag...

lite bilder..
en annan dag kommer jag berätta mer!

spoooky

lyset i hallen.. det lever sitt eget liv.
läskigt.

annars har hanrikt tagit bra hand om en lätt villsen och förvirrad susanna.
fått en liten rund tur i bilen så jag i alla fall vet vilket håll jag ska trampa med cykeln i mogon bitti.. även sätt hjur dörren jag ska gå in genom ser ut.

undrar vad jag kommer drömma om inatt..

I morn är första dagen på mitt nya liv.
minst sagt.

bara jag överlever natten med den där lampan med eget liv....

Hej då Granbo!
Hej Uppsala!

Ny tid.
Nya äventyr!

borta

bara att konstatera att allt man söker finns inte

ett stycke träningsbyxor
bra å ha matlådor
fint svart pennskrin
lämplig ikea påse...

inget av detta finns fast de borde finnas.
jag har nu givit upp mitt letande.

har annars konstaterat att jag har en herrans massa skor. hittade en hel låda till nu.. massa skor jag glömt existensen av, där bland ett par mycket fina bruna skinnsandaler från asien..

pocket böcker är en annan sak jag har määänger av.. att jag har läst alla dessa böcker är ju nästan inte möjligt.

nu ska ja packa ner det sista..

SLU presenterar

Liten film..

småtting

läser igenom slu pappren och inser att jag från och med i morgon är en småtting.
med det menas att jag är en nybörjare och kommer få en hel del massa nya intryck och nya möten med nya människor.. ny miljö och nytt nytt nytt.
det är inte annat en att jag är lite nervös
försöker stoppa alla förväntningar ner i ett djupt hål och ta allt som det kommer.
och jag vet ju att det brukar gå bra.. det har ju alltid gjort det så varför inte nu.

men jag är lite orlig för de här med kurserna. jag måste ju lästa fullt även denna höst. csn kräver ju sådant. men vad jag förstår är det fek 1 som står först på tur.. och den har ja ju läst.

mycket att fundera på här.
mamma tycker jag ska klippa gräset för att förvilla bort tankarna.

själv så inser jag att jag måste packa klart.

ska mentalt förbereda mig för att vara småtting. det låter ju om inte annat sött i alla fall..
och jag tycker om söta saker.

på tal om söt

jag har sätt peter pan och blivit kär i en pojkspoling...
tihi.
barna rov på högsta nivå..
men vad gör väll de, i drömmarnas värld!

men heregud jag har varit söt

eller var redan då ;)

nöjd

Nu ska jag bara komma underfund med vad jag ska ha för handtag..
även hittat en av mina gamla stolar som passar perfekt till. vet inte om jag ska ta av färgen på den med.. eller kanske måla. men det är definitivt ett senare projekt.

stop

nu kan vi stanna tiden ett slag tack!

skördetider

just nu äts det päron, plommon, tomater och snart är även äpplena mogna.. vilken frihet det är att kunna små äta nyttigheter mest hela dagarna!

ej barntillåten

eller ej susanna tillåtet.
eller snarare farligt att handskas med.
det stod det säkert på förpackningen..
vet ni att kaustiksoda inte är att leka med?
själv måset ja testa för att lära.. finfina brännsår har jag nu som pryder armar, fötter och några i ansiktet som tur för mig inte syns (ännu..?).
bror påpekade oxå att dessa brännsår nu säkert kommer växa i sisådär fem dagar.
Nu hoppas jag värkligen att mitt skrvbord blir fint.. för fin känner då inte jag mig!

dans eller inte dans

jag känner inte för att dansa.
kända redan det förra veckan och än mer i tisdags.
men de är shakarna.
det är sista sommardansen hemma.
det blir nog mycket folk.
men jag har ingen att åka med.
jag har aldrig haft kul på älmsta förr..

jag gillar inte att vara kluven till dansen.
de ska bara va å åk ju..

nej jag är inte negativ, jag för söker tänka klokt och vara realistisk

kul = ful

I ett och ett halvt år har jag levt utanför den akademiska världen.
de ända som kunnat se min dyslexi är ni.
nu kommer jag in i världen där jag måste bli påmind av det hela tiden. och inte minst. jag måste kämpa emot.
jag lika väl som ni vet att många av mina fel i bloggen är slarv. slarv som kommit upp genom att jag många gånger inte orkar läsa eller tänka hur jag ska skriva. jag skriver vad jag ska skriva och sen får ni stå ut med de fel som blir.
så kan jag inte tänka när jag ska studera. då måste jag göra mitt bästa.

har många gånger tänkt att jag ska försöka vara ordentlig och duktig i här oxå.
men bloggen ska ju inte vara något jobbigt.. bloggen är ju något annat.
den är en del av mig. och en annan del av mig är dyslexin.

Något som aldrig är slarv är när jag byter E mot Ä eller tvärtom. för ärligt talat så kan jag inte skilnaden.. någon som har ett bra tipps för mig att lära mig vad som ska vara var?

kladd maja

eller kladd susanna skulle de kanske vara.
jag tar just nu färgen från möbeln till alla andra bra ställen.
håret, golvet, ögat.. gräset. och inte minst kläderna...
och det bästa, mina crocs är nu inte helröda, de är röda med kul ful färg.

vatten över huvudet

men pappa, hur kunde du välja denna färg på ett skrivbord?
Han påstår att han inte riktigt kan uttala sig om det idag. det var ju nästan 30 år sedan..
Nu har jag dock bestämt att tiden som gult skrivbord är över...
den som lever får se vad skrivbordets nya identitet blir..

rädd att jag kommer ångra mig bittert över min ide i morgon.

titta vad jag fann..

och nej. jag tror inte detta var igår.
min mamma i sin ungdom.
det syns värkligen att inte jag fanns ännu. inte ett ända grått hår där inte..

men tv då?

ibland funderar jag på hur väl min far känner mig.

efter hans fråga, var jag tänkte ha tven, så skrattade jag och dumförklarade honom. mamma tittade på honom och frågade när han sätt mig titta på tv senast..
okej, jag klarar mig inte många timmar utan datan, utan att få smått abstinens. men tven har jag inte slagt på själv på, ja ja vet inte hur länga.

Jag tittar på tv och är social. och då inte med mina föräldrar..
mitt rum ska vara tv fritt. det är något som är klart för länge länge sedan.

Godmorgon!

I natt har jag sovit under 4 timmar.
spännande att se hur denna dag kommer utforma sig.
Just nu vill jag då bara sova...
sova lite till.

alla måste känns helt plötsligt inte så angelägna.
känner att jag har all tid i världen..
känslor kan luras rätt bra ibland.

besikta bilen och börja packa bör göras idag.

även komma underfund med vad jag ska ha för möbler på mina 16 kvadrat.. men måste säga att det vore lite enklare om jag hade den minsta aning om hur dessa kvadrat utformar sig.
vad får jag plats med? vad behöver jag..

Nu ska ja nog vila lite..

Dansen

ja årets sista nor för mig var igår.. jag var inte i samma himmelrikskännsla när jag åkte hem som jag var i början av sommaren. men nog är det något speciellt med sommardanser i hälsnigland. och något speciellt med hälsingepojkar...

jag har nog utvecklat min dans ännu mer. jag har fått ännu fler favoriter.

nu börjar nog dock min dansresa saktas ner. utvecklingen kommer inte gå som i den raketfart som varit och jag upplever inte längre samma kickar som förr.

jag har helt enkelt bevisat för mig själv och andra att även detta kan jag.

jag kan idag dansa med dansare som nästintill var otrevliga för ett halvårsedan... men som idag till och med ser mig och de kan få mig att känna mig duktig

dansen går ut på att ha roligt. jag har hittat den som en stark krydda i livet. den gör så att jag leer.

jag kommer sakna hälsinglands sommar danser.. inte bara danserna. dansarna här hemma är speciella även de...

nu ska här skrivas listor..

packlista
inhandlinsglista
att göralista

det ska bli ordning. inget ska glömmas och allt ska planeras.

ibland vill jag bara finnas till för andra.
göra någon annan glad och lycklig.
bara skita i mitt eget ego och mina egna behov..

försten, jag vill finnas till för alla som vill att jag ska finnas för dem.
men livet har ju sina begränsningar.
jag kan inte dela på mig och den ända jag något sånär vet vad den vill är ju jag själv.

och för att kunna göra någon annan lycklig måste jag vara lycklig själv.
för att kunna göra någon annan stark måste jag vara det själv.
för att tycka om någon annan så måste jag först och främst tycka om mig själv.

så jag sattsar på mig.. och efter hans kommer ni.

men alla kan alltid bjuda på ett leende och en liten kram..

chick flick

Okej, de har inte varit mycket film tittade de senaste halvåret. Inget alls nästan.. men nu har jag äntligen sätt några filmer i det regniga vädret och under den dansfria helgen! och inte har det varit vilka filmer som helst.. nej riktiga tjej filmer. riktiga chick flicks... kärlek.. vackre skådisar och lyckliga slut.

Jag vet att jag med tiden spyr på det.. men nån någon gång ibland. det gör mig bara gott! att i alla fall i fantasin få drömma om att allt är vackert och nästan bekymmerlöst!

sen skadar de ju inte att jag har ett svagt öga för mcdreamy. men vem har inte det?

en sommar kväll..

ja de är inte annat en att jag längtar tillbaka.
inte ens det fina i svartvitt speglar det gråa utanför dagens fönster.

men jag gillar ju hösten, hösten har sin charm med sina färger.
men den värmen som en vacker sommarkväll har. den har inte hösten..

föresten är hälsingland bedårande vackert..

okej, med risk för att jag får vara singel resten av livet. ni måste ju få lära känna lite olika sidor av mig. även de mindre vackra. mindre kvinnliga. mindre normala.
men det är ju så när man bor på landet. man kan se ut lite som man vill.. eller man behöver inte bry sig hur man ser ut alls. och i det läget med en egen vackert stickad mössa så var ja vist inte vackrare en så.
hur jag ska klara mig i en stad kan man ju fråga sig..
men som med de mesta, det visar sig med tiden.
denna vecka får jag vara hur ful jag vill utan att någon vet om det. eller nu vet ju ni. men ni är ju tysta och skvallrar inte till någon... vistdå?

fiin bil

eller kanske inte. men rosthålen under är nu borta.. dock svettsade jag inte själv. och de kanske var bra det. jag passade bättre som dokumenterade och brandvakt.

men jag ska öva lite mer så klår jag snart min far.. för fint, det blev det inte.

3 minuter senare

ja om regnet hade kommit någon minut senare hade jag inte sprungit min runda 4 min snabbare en vanligt idag. tror inte jag kommit iväg alls om jag ska vara ärlig.
tänkte tanken när jag lämnade gården så ipoden fick vara hemma.. men jag anade inte att den regnskur som kom skulle komma.
nu är jag död i kroppen och har inte en torr tråd på mig..
nästa gång ska jag plocka i linserna när jag anar regn.. för jag har pendlat mellan att se disigt och regndroppar hela vägen.
att springa i glasögon i regn rekomenderas ej.

min vän

han är gammal nu..

det syns. det märks.

inte minst på bild.

han sover tungt och hör nästan inget.

ögonen varar och kroppen häner inte med..

min kära vän.

vad är det som händer?

hmmm

okej, jag borde kanske sova nu...

jo. ja vet. jag skulle aldrig börja dricka kaffe. det är ju inte jag. det ser inte alls lovande ut nu när jag ska bli student. tror inte de kommer bli mindre kaffe drickande. snarare mer. det är ju bara att inse att man vänjer sig vid det mästa. även jag. men jag måste medge att det känns mer socialt lite lättare att fika. jag känner mig lite mindre komplicerad. och en kopp kaffe någon gång ibland har ingen dött av. inte heller jag.

det slår slint

jag pratar baby språk och gör inget vettigt.

tittar på nya gluggar till kameran och försöker glömma att jag bara har en vecka kvar i detta liv.

7 ynka dagar sen stegar jag in i en ny del av susannas omväxlande liv.

spännande men skrämmande.

just nu vill ja bara ligga under ett tecka och läsa en bra bok.

eller varför inte ha obegränsat med slantar så jag kunde shoppa loss på fina kameraprylar.

vet inte om jag vill stanna tiden... vet inte vad jag vill alls ärligt talat.

och inte lyckas jag blogga som folk heller.

nu börjar jag bli riktigt upp och ner.

snäll

vad vinner man på att vara snäll. varför är man snäll.
svårt att förklara vad jag menar. snäll ska man självklar vara. men man ska ha något ut av det själv. det låter grymt. men om jag gör något för att jag är snäll och inte känner att jag får något i gengäld. varför gör jag det då?

frökens öga

vad gör ni när ni sitter i en bil och väntar?
tar ögon bilder på er själva?
Inte..
testa det någon gång.
bättre en att byta radiokanal var annan sekund... för chansen att de kommer något bra är ju inte den största.
känns de läskigt att jag stirrar på er.
bra..
det var meningen.

GRATTIS! =)

här kommer jag ner sömnig som attan och tror mig att jag ska sätta mig i traktorn.. osså möts jag av denna lapp! rörd till tårar sitter jag nu här och inser att en av mina bästa barndomsvänner har blivit mamma!
Grattis än en gång och hoppas ni mår bra nu!

Själv sitter jag här och väntar på att min far och den nyblivne morfarn ska besluta om att gräset går att bala ihop..

ingenting är omöjligt

bara man bästemmer sig för motsattsen.
jag ska dansa ikväll... inte direkt ovanligt kanske.
men jag hade nästan gätt upp hoppet denna gång.
*hoppar och stuttsar*

en räddsla för förändring

jag förändrar allt utan större problem. flyttar och byter miljöer. träffar nya människor, säger adjö till andra.
men i 14 års tid har jag alltid haft samma läkare, jens har gjort alla mina halsundersökningar och alla mina x i antalet operationer..
var på återbesök idag och det tog väll ca 3 min att göra undersökningen.. allt efter gamla rutiner. allt som jag alltid gjort. han vet att jag inte ska bedövas. vet där med att jag klarar hålla emot min kräk refleks exakt så länge att han får en liten glimt om hur allt ser ut..
när det är dax för operation vet han exaktr hur jag gjort de senaste tio operationerna.. hur jag är van att sövas och hur lång tid efter jag behöver ta det lugnt

om jag nu väljer att "flytta", alltså att skriva mig i uppsala och inte vara skriven hemma som jag alltid varit, då måste jag byta läkare.. någon ny ska titta i min hals. kanske tvinga mig att ta den där bedövningen för att han ska se mer exakt.. någon ny som ska bränna mig i halsen när jag sover.
här kan jag hålla med om att det gamla vanliga känns tryggt och bekvämt, medan det nya känns läskigt och mindre roligt.

jag ska nog fundera på det här.
kanske vara skriven hemma på gården resten av livet.
just bara för att ha min jens kvar de två/tre gångerna om året som jag behöver honom...

påpeka inte att han kanske går i pension snart. jag tänkte själv tanken idag.. och den skrämde mig minst lika mycket den.

alla dessa ting

trotts att jag aldrig byggt ett riktigt hem har jag mängder med saker. eller kankse pågrund av att jag aldrig kommit till ro.
igår tog jag tag i alla lådor och kartonger som till hör mig. det är en del..
från lådor med gamla hästprylar.. kläder och skor som jag haft under olika perioder i livet.
bodelar från de små hem jag byggt. Umeå, Linköping och Brighton..
jag äger två gustavsbergs kaffe service. mängder med enkla och dubbla te koppar. till vilken nytta.. jo till sen?
jag äger egentligen det mästa som tillhör ett eget ordentligt hem.
men det där hemmet har uteblivit.
Nu ska ja ännu en gång in i ett studentrum. denna gång ynka 16 kvadrat. vad tar jag med. vad behövs..
det är mycket att fundera på. men ändå så lite.
för vad få egentligen plats på 16 kvadrat..

alla kan inte ha allt

jag vet att man ska vara glad för den man är. för den kropp som man är född till att ha. för de färdigheter och den ofärdigheter som gör mig till just den jag är.
ändå så kan jag inte vända upp och ner på mitt sinne genom att önska att jag var annorlunda lika som att det alltid är grönare på gräsmattan bredvid så känns det alltid som det finns något som skulle vara bättre.

När jag var yngre ville jag vara lite mer som alla andra. För på nått sätt kände jag mig sällan som de andra. Jag är född utan den där konstiga genen som säger att det är kul att jaga eller sparka på en boll.. den genen verkade alla andra ha.
Jag är född med en hjärna som inte kan minnas ord. en hjärna som har det lite väl stökigt.. men logiska saker förstår den istället bättre en många andras hjärnor.
Jag är även född med kalla tår. eller vita, lila, röda.. ja mina tår har alla andra färger en den normala fotfärgen. de är även nästan alltid kalla och har en viss tendens att göra ont på vintern..

Jag, fel på sig själv kan man ju hitta i mängder. Man kan ju alltid tycka att något man inte har eller är bättre. Som tjej är de ju ofta sådana saker som brösten eller hårfärgen eller vilken sorts mage man har.. ens utseende.

Varför jag funderar på detta just idag har ju självklart med dansen att göra. som så mycket annat som rör sig i mitt huvud. Alla dansar på olika sätt. Man passar varandra bättre eller sämre. längden värkar i vissa fall ha stor betydelse.. var vi viker våra kroppar, hur spensliga vi är... det finns säkert även här hur mycket som helst.
Jag har några tjejer som jag fått inpräntat att de är så bra. jag är vist av naturen en sådan som man kan meddela sådant till. jag är glad för att man kan ha det förtroendet för mig. men ändå kan jag inte sluta tänka att jag vill ha de de har. den förmågan...
Men jag är inte stöpt i den formen heller. jag har förkorta ben. är förkort och.. ja jag ska inte och vill inte ta reda på alla mina brister här heller.

jag har blivit duktig jag med.. jag blir bara bättre och bättre. enträget tränande.
men ändå kan ja inte sluta hänga upp mig på det jag inte har. det jag inte är.

men det förstås. jag är ju fortfarande inte jag om jag någonsin skulle få allt de jag inte har. och jag skulle ju inte vara mer lycklig då heller.. eller?
då skulle jag av naturen finna något annat.

så små bröst och korta ben är jag. men jag har fått mina ögon.. ett glatt humör och en energi som inte andra har istället.
slutsats. jag vill vara jag.

nu har jag fått skriva av mig lite.. de behövdes.

nej tyvärr jag vill inte lära känna dig

Har du någon gång kännt att du haft en bild av en människa. en illusion som senare helt försvinner när du lär känna eller bara pratat med personen i fråga. De kanske inte allt är som den person du vackert fantiserat att de är.
I många fall kan jag nog göra människor omänskligt bra. Min förestälning är en del av den lilla drömvärld jag vill leva i. Men som jag syniskt nog vet att den inte exsisterar. Men för det vill jag inte släppa hoppet.

Så är det med många av människorna jag möter på dans. De är i många fall från början bara ett ansikte. Man ser dem på dansgolvet och ser hur de rör sig. Dansar med dem och bygger genom det upp en bild. Efter som den lilla dansvärlden jag är i är så pass liten så vet man oftast var de bor och något mer.. men ändå bildar man sig sin egen lilla bild. En bild som passar i ens fantasi värld.

Jag tror att den första förälskelsen även bygger på detta. Man bygger upp en felfri person av den människa man ser framför sig.. och man faniserar tillsammans ihop hur bra man passar ihop. När värkligheten kommer ikapp är inte den alltid lika vacker. Inte lika passande.

De människro som jag möter på dans är alla vanliga människor de med. med samma bekymmer och baksidor. De är inte så sjukt lyckliga eller så extremt självsäkra som jag kanske vill att de ska vara.

därför funderar jag på om man kanske inte ska lära känna precis alla.
låta drömmen och fantasin vara kvar lite i alla fall.

Eller kanske jag ska läsa en bra bok... för huvudpersonerna i den får jag ju bestäma exakt hur jag vill att de ska vara. och de finns ingen annan än en film regisör som man grusa mina illusioner.. och jag hoppar ju helre en film än att lära känna en ny mysig människa.

Grattis på ännu en namnsdag!

ja, idag är det susanna dagen.

trevligt. har fått grattis sms. det gillar jag skarpt.

tack tack!

men jag känner mig lite taggig så denna lilla bild får bli denna namnsdags bild. fin fint!

två sista veckorna i mitt liv

och jag vet inte vad jag ska fylla dem med.

nörd förklara mig

men jag skrattar så jag dör.

jag är värkligen fast jag med.. för jag förstår allt i detta forum.

läs och försök förstå här.

min nya värld

inser i kväll när jag anlände till högs att jag aldrig förut känt mig så hemma. Från början var det bara dansen. själva dansen som gjorde mig berusad av lycka. Idag är det även de underbara kramiga människorna. Jag känner att jag hittat ett hem.. jag känner att jag trivs.

I kväll var det avslutning på högs. Tredje kvällen denna vecka jag dansa till shakes. de är bara för grymma. och vilka kvällar där efter.
Ikväll var det som lina sa... bättre en på öland. och jag kände de det med.. jag var nöjd hela kvällen. den enda underbara dansen byttes mot den andra.. och så många kramar och vackra ord har jag nog inte kännt mig fått förut.
jag trivs i min nya värld.
den kommer få följa med mig in i min andra ny värld. det är något som är säkert.

bra kväll, bra dag.

nu bör fröken sova..

att se en människa gråta av lycka

det har varit ett messande och pmande mellan mig och australien i nån vecka nu.. men nu är de slut med det! min ljuva kusin har nu landat och jag har hjälp till att överaska hennes nu svårt chockade familj.
Inget ont anande så åker min farbror med fru och yngsta dotter till oss för en tidig middag idag. När jag några minuter senare stegar in i köket med deras förrymde dotter blev det tyst, tårar och sen en litet skrik från hennes mor. hennes syster tittar storögt och frågar förvånat, är de Mia? Hjärtataker var inte långt borta..
oj vilken lycka.. även jag är glad att ha henne hemma. min sötaste lilla kusin.

det är sällan man lyckas med en riktig överaskning.. alltid är de någon somförsäger sig eller gör bort sig på annat sätt. men de hade värkligen inte anat något.
vi är nöjda!

ja kanske kan dra med henne på dansäventyr? vad tror ni?

den 080808 är ingen bra dag

nej idag är jag lättirriterad. ledsen och känner att jag tappat livslusten. fattar inte, vet inte, förstår inte. och det värsta. jag har ingen anledning att känns så. men finner för de ingen anledning till motsatsen.



det ända som får mig levande en dag som denna är fotandet. när jag ger liv till bilden ger den liv tillbaka.
Normalt har jag löpningen som min bästa dep vän, min bästa gråt vän, och min bästa vän att ventilera dåliga tankar med. men jag har inte den nu.. och jag hittar den inte idag. jag orkar inte leta, räddslan att inte finna de jag söker gör att jag låter det vara.

jag har hjärnspöken som skrämmer mig idag.

Imorgon är det en bättre dag.

Den randiga bilden tog jag även den 08:08 i morse.. men 48 sekunder efter den på pappa.

bondbruden

å idag vill jag fota. efter att ha tagit mångder med bilder på djur och natur ledsnade jag och fotade mig själv istället. ibland är de bra att kunna vara ego.. för fota människor är det som ger mäst!

dom sjunger om mig på P4

till och med den bistra jag log nästan...

080808 08:08:08

jag ska oxå fota vid denna unika tid tänkte jag igår innan jag gick och sov. när klockan ringde i morse låg jag länge och funderade på varför det huvutaget hade ringt.
och det regnade ju ute och jag har inget planerat.

men vad ska jag då med min otroligt dåliga fantasi fotta.. efter att ha gott runt i det gråtista huset och kikat ut på regnet så sätter jag mig vid frukostbordet med far och ger upp. det blir ingen bild för mig.

men varför inte ta en bild av just min far, vid frukostbordet och med den älskade bollnäsfilen i fokus. trist men endå inte.

prinsessans socker söta lilla tös

under mitt besök på high chaparall träffade jag denna otroligt söta unge. har ni fårgat modern om jag fick lägga ut dem och det gick bra.. för inte vill jag väll att ni missar denna söta lilla person.

duktig tös

nu har jag fixat så min IdBank fungerar, snäll tjej på telesuporten.
jag har därefter sökt csn... kollat in lånet och blivit mörkrädd.
jag har tackat ja till ett studentrum. från den 1 september kommer jag bo på Rackarbergsgatan i uppsala.
jag har även varit in på bilprovningen och inskaffat mig en besiktningstid till min fula volvo.
satt över mer sparpengar.. och de var ju inte första gången denna sommar.
nu ska ja kika lite på den fula bilen och sen jobba lite..

lite lite..
lite duktig i alla fall.

jag flyr

rädslan för att det inte ska fungera är större en glädjen om det skulle göra det.
slambilen kom just ner på gården.. och mamma skrek högt. håll tummarna nu för skjutton.

utgöttslingen kommer göra att pappa blir tokig om den inte blir porblemfri snart. det tror i alla fall min mor.. och hon om någon borde veta.

så nu håller jag tummarna. men åker bort.

spontana äventyr

jag kände igår att jag behövde nått tokigt. dumt att jag fastanat för dessa tokiga äventyr. för i längden kan det möjligen bli VÄLDIGT dyrt. men vad gör jag inte för att få lugn i själen. le en hel afton och umgås med det folk jag börjat älska.

behöver jag säga att jag övertalade erik att åka tur och retur skultuna med mig igår för en vanligt liten danskväll. och jag ångrar inget. inte alls. jag tycker fortfarande det var världens bästa ide. ännu en höjdar dans kväll.. jag känner mig som en äkta dansnörd. men det gör mig inte ett dugg.. jag trivs som fisken i vattnet. trivs bättre en någonson.

fler spontana äventyr?
ja vill bara ha mer

idag

hela min kropp känner hösten närma sig med stormsteg. på alla dess sätt. vädermässigt får ja en känsla av att den redan är här.. regnet faller tungt ute och har gjort stora delar av dagen. jag dricker te och tänker lamporna. vet dock inte om jag är berädd på hösten ännu. den kan gärna vänta lite..

hallå alla mina bloggare

ni försvinner.. och jag känner en saknad. sjukt ja vet.
men de är så många som slutat nu.. cirtromuffin och zoe inte minst.
försöker leta nya.. nya bloggar att fördriva tiden med.

det blir bara mer och mer foto.. bilder.
Hanna B är en ny favorit jag hittat och fastnat för.
en av danskillarna jag vågade mig på att dansa med förra veckan har oxå en blogg ja tror jag ska adda på min dagliga blogg lista.. lauden.

har ni några andra bra tips? jag måste ju fylla min uttorkade blogglista med nått nytt och kanske lite annorlunda men intressant.

men den bloggen jag idag kollar med mest spänning och iver varje dag är annas.. lycka till nu gumman! tänker på er.. två ynka veckor kvar!

sockret

socker behovet har gått över styr, igen.
jag har sätt det komma men blundat. blundat och fortsatt stoppa in i munnen.
men nu är det ohållbart. igår var jag helt utan och hade en viss frustration i kroppen. idag har jag ätit lite och då blir banne mig frustrationen värre.

det är tokigt hur man kan ställa in hela ens hjärnvärksamhet på bara det söta. att fundera ut hela dagens uppgifter efter hur jag ska undgå att inte äta eller hur jag ska kunna komma åt att äta. för jag kämmpar hela tiden mot samtidigt som jag kämpar för.
sockeret är knepigt..
om jag gillat cigaretter eller sprit hade jag varit livsfarlig.
tur att jag inte gör det.

dansen

jag sitter i valet och kvalet om att dansa i kväll. aldrig kännt så lite för att dansa. men ändå har jag så svårt att bara välja bort.. att inte åka. att vara hemma.
vet att om de blir som en vanlig kväll på högs blir det ju helt fantastiskt. dansen på dess bästa ställe med det grymmaste folket.
men dansen finns ju inte i kroppen. en stor godispåse och ett varmt tecke med en bra bok att försvinna in i känns mer lockade.
men de kan ja ju göra alla andra dagar på året.
så här har jag velat i felar timmar nu. fram och tillbaka.
suck

att ge mig en kram

nej jag har inget närhetsbehov. inte alls. jag har aldrig kramat mina kompisar, inte heller mina föräldrar. eller jo en hejdå kram om jag ska på en längre resa. eller kanske en tack kram.. men bara kanske. vi kramas inte i vår familj. så enkelt är det.
jag har aldrig funderar på det behovet. närhetsbehovet.

men de måste ligga något i att det finns spädbarn som dött av att de inte fått närhet. alla behöver närhet. kontakten mellan två personer. en kram. en strykning. att hålla handen. att brottas eller bara ett litet tjuvnyp.
genom att få kroppskontakt med en annan människa blir ens egen kropp mer levande. man känner sig uppskattad och sedd.

jag känner idag att jag alltid saknat den där gemenskapen. närheten som jag aldrig upplevt.
jag har har känt att det är jobbigt om någon tar i mig. alltid känt att jag har en radie runt mig som ytterst få får komma innan. vet inte varför jag alltid haft den. vet dock att jag alltid varit avundsjuk på dem som levt ett mer gosigt liv.
i dansen har jag aldrig funderat på kroppskontakten. jag har inte reflektetat på att vi kramas mer en helften av tiden när vi dansar. jag satt igår och observerade folket på dansgolvet och insåg hur extremt kroppsnära jag själv blivit. en spärr har försvunnit. dansen har gjort att jag söker närhet. jag kan till och med låta mig själv att sakna den. sakna en kram. sakna att få värme av en annan kropp en min egen. om jag nu kan få värme från min isbit till kropp.

det är kallt idag och jag känner att jag fått ett behov jag aldrig tidigare haft. eller jag har nog fel där. jag har alltid haft behovet. men aldrig låtit mig själv inse det eller låtit mig själv sakna det. aldrig låtit mig själv ha det begäret.

men jag är inte helt utsläppt till de kroppsnära människorna. det finns fortfarande människor som inte får komma inpå. jag har fortfarande svårt att folk bara tar i mig om jag inte är beredd.
tycker fortfarande att de finns människor som jag inte kan röra för att de har fel signaler, rytm, takt. eller vad kan det vara när man bara inte tål att en människa som man tycker om inte får röra en.

mitt nya behov fascinerar mig, men det skrämmer mig oxå.
men en kram är nog alltid bra. en hand på en axel eller bara en fot mot en fot.

nu fryser jag om fötterna och skulle nog behöva en fotmasage..
det kanske är en annan kropps närhet min kropp behöver för att börja fungera.

men ja vet att jag klarar mig utan oxå.. det är skönt att veta. om jag nu klarat mig i 24 år så klarar jag några år till.

men en liten kram gör inte ont.

...

lindas vinter skiva

här kommer jag hem.. och de är inte ett dugg kyligare såhär långt norrut.
men min mamma hon har hittat skivan jag köpte i november i fjol.. den som påminner oss om mormor. hon sjunger om vita landskap. det är märkligt.. för värmen känns just nu olidlig. men jag ska inte klaga. kan slå vad om att det är så kallt att jag fryser om bara några dagar.
nu ska en döttstrött suzza dansa. inte sova som skulle vara det absolut naturligaste.