hmm

försökta just läsa de ja just skrivit.
och jag kan inte.
det är ju bra.
intesant?
någon har säkert roligt..
eller blir irriterad.
så de får stå kvar.

jo lite om min dag

det där göra lösa helt menlösa jag kände igår natt när jag satt och tittade på serier halva natten och inte orkade ta mig hem efter.. den där känslan som sa att det spelade ingenroll vart jag sover, när jag sover.. för jag har ändå inget som jag måste.
detta menlösa är nu borta för en stund. borta för en månad som se ser ut nu.
det går fort i vändningarna. det går fort i mitt liv ibland. det är så det är. och så det ska vara.

nu var denna förändring inget megaheftigt, jag har inte kommit på vad jag ska göra med livet. inte kommit på nått med vare sig vad jag vill eller borde göra.
men jag har en december lösning en heltids lösning.

började morgonen med att sova. efter en tok jobbig gårdags kväll så sov jag i tio timmar. vaknar äter gröt och blir sedan beordrad att skotta snö. eller ploga kallar man det nog. i vanliga familjer går man ut med snöskyffeln. min familj tar man traktorn och sätter på ett lämplig skopa. det roligaste med min familj är att man ska kunna allt. kunna saker och ting innan man lärt sig. innan någon förklarat. satt där och försökte komma på hur jag på bästa sätt skulle göra detta. men efter ett misslyckande gick jag och gapade på pappa tills han vackert tog sig ut från meckandet i ladugården och visade mig hur jag skulle göra.
innan all snö var borta från de körbara ytorna på gården hade jag blivit så säker att jag trodde mig kunna ploga nära ladugårds dörren paniken som kom i kroppen när jag känner hela traktorn kana i sidled ner mot byggnaden var inte kul. men denna gång klarade jag mig faktiskt utan katastrof.

efter att ha plogat så hämtade min bror upp mig och jag hjälpte honom att bära upp lite kartonger till nya lägenheten fin fin ny lya. lagomt central och bra för mig när jag går ut. funderar fortfarande om de är det han tänkte på när han just flyttar in nu när jag kommit hem.

och en värre. det är inte slut på allt ja gjort idag en.

jag damsög lite här hemma.. tog fram mammas advents stjärna och ljusstake,lagade mat.

och nu kommer de jag skulle till när jag började skriva.
klockan 15.30 åkte jag till mitt jobb.
är åter tillbaka till att brygga te. göra melodikryss. titta på tv. läsa. laga lite mat, baka lite. och vara social och samtidigt få lön.
totalt för iq befriat för att det ska vara bra för min utveckling
men det är något att göra.
och det ger pengar.

alltså.. hela december kommer jag förmodligen jobba som personligassistent igen.

tre veckor utan att göra något.
mer orkar jag nog inte heller.
tack för att folk ringer och vill ha mig!
nöjd

jag älskar att inte känna mig lat och onödig.

hur är almenbildningen?

vet ni varför sveries nationaldag den 6 Juni firas?

frågat mina nära och kära det idag... och ingen viste.

bra det, för då var de inte bara jag som missat den almenbildningen.

Sveret är, för att gusta vasa valdes till kund (1523) och för att vår nuvarande regeringsform antogs (1978).

Detta kommer jag inte glömma i det första taget..

bild

Ias och mitt äventyr

energi

mitt hår är skitigt.

min mage mätt.

mitt huvud trött.

min mormor mår inge bra idag, när min mormor har en extra dålig dag blir atmosfären här extra jobbig.

vill bara gå tillbaka och frysa tiden.

mamma pratar om en speciell höst..

en höst inte lite något annat.

en långsam, snabb höst.

Ja mamma, men nu är det vinter, svarar jag.

hoppas på att vintern ska ge nått nytt.

ny energi.

det är kyligt ute idag

viker rakt och snyggt.

de är ett väldigt klagande på att jag är stökig av mig.

ibland stör det mig.

ibland struntar jag blankt i det.

idag mindes jag vad jag gjorde för en månad sedan.

måste testa om jag mindes..

så lätt glömmer jag inte.

det där med livet och dess val

vad ska ja bli.
vad passar jag som.

konstnär, fota, skapa, tillverka, smida.
ingenjör, plugga, läsa, kontor, tänka, välutbildad, stad, pengar.
människor, lärare, vårda, lära ut, kontakt, social, behövas.
kroppsarbete, känsla, ute, uträtta, djur, natur.

en del av mitt tänkande, funderande, och kaos.

andas lugnt

idag ska kristall kronan i salen putsas
det var väll ungefär allt.

å många mil blidde de

17 timmar senare är jag tillbaka i Granbo.
Granbo - Borås
Borås - Granbo
Kan jag säga att det känns i kroppen. och framförallt knoppen.
lite sådär över 120 mil..
ner gick de fort och smidigt..
men hem. med en lååång, stooor och tung elevator kan vi ju inte kalla det fort och inte smidigt heller.. men det har gått bra.
vi är ju inte annat en bondjänntor från hälsingland.
här vet man hur man kör bil och härjar ;)

Sääängen nästa. trodde inte den skulle vara mer efterlängtad en den var klockan 5 i morse..
men jag hade fel.
God natt

jag är svensk

efter mina månader utanför sverige är jag rätt nöjd med att vara hemma.
att vara svensk utan att behöva säga det.
att inte vara något annat.
för ingen som gissar var jag kommer ifrån skulle gissa sverige.
ingen, om de har tio chanser skulle de komma ungefär vid det sjunde försöket.
men hemma är man hemma.
det är skönt.

när jag givit upp

sedan i torsdags när jag insåg att jag inte kan finna bilderna som finns på min kamera på min dator, hur jag en tar över dem, har jag haft lite panik.
För det var trotts allt 400 bilder. mina bilder.
massa barn bilder.
aja. igår satt jag och uffe puffe, eller snarare uffe och försökte hitta saker att mata in i datorn så den skulle tycka om mina bilder. men min dator vägrade. även uffes dator som tycker om hans nikon bilder, i samma format vägrede.
men när jag satte mig i bilen igår utan att problemet var läst hade mitt hopp inte släckt ännu.. uffe lovade att spåna lite i sina fota krättsar om de visste hur problemet skulle lösas.

Uffe ringde mig i eftermiddags och meddelade att han hade tre möjliga idéer som kunde lösa problemet.
när han förklarat idéerna så visste jag ganska snart vad det var.
jag har inte formaterat mitt kort i min kamera. vet att det är lite amatörigt. men ja visste ju inte.. och hade vist missat den sidan i bruksanvisningen..

hur löser man nu detta.. trotts att bilderna och kameran som tagit den och kortet som de ligger på inte vet vad de har gjort.
uffe testade allt. flera gånger.
så jag fick när vi satt och fikade nu ikväll bara inse att mina bilder, de kommer aldrig komma så långt som till min lilla dator.

meeeenn.,. envis som synden. uffe är min favorit idag. minst sagt. för han gav inte upp.
och ahn lyckades få över bilderna till sin dator.
så nu har ja dem. kan titta på dem och bara lycklig.

fast, jag kan inte använda dem. inte ännu.
men den som ger sig får inte som den vill.. och jag tänker inte ge mig.

bara ett program bort.. där ser ja ljuset, där ser jag mina bilder.

hemma

på natten när jag tar mig från datorn till sängen..
då är de så mysigt i huset hemma granbo..
hemma mysigt..

här är de inte vin som gäller, här är de vitchokladmoss

precis vad jag behövde

en ny serie.. nått nytt att lägga tanke, tid och energi på.
nöjd.
californication
men hur man utalar det.
det har jag ännu ingen aning om.
men jag lär.
jag lär de med.

att vara lycklig

att välja att vara lycklig.
jag vet inte hur många böcker jag läst i mitt liv om hur man ska förändra och hur man ska göra för att må bra.
inte konstigt att man får panik när jag inte mår bra och allt är mina egna val.
väljer jag att bara olycklig
jag vet inte vad som gör mig riktigt lycklig.
eller jo. lite. det som killar i magen. det som får mig att känna att jag lever att jag är något av värde. men så är de för de flesta tror jag.
att blunda för det som gör ont är nog något alla gör någon gång.
att lossas att det inte gör ont.
någonstans spricker alltid bubblan.
någonstans märker man hur ont det gör.
någon häller salt i det uppskavda såret och påminner om det.
ibland måste man inse.
ibland måste man välja lycka.
hur gör jag?
hur gör jag rätt?
hur blir jag lycklig...

för sällan

vissa saker äter man för sällan.
vissa människor träffar man för sällan.

idag har jag ätit sushi och träffat en gammal klasskamrat.
det kan ju nästan inte bli bättre än så en dag som denna.

inte lätt alla gåner

om jag som är 23 år klagar på att de är svårt.
vad kan då en 16 månaders liten pojk göra.
han har nu skrikit i flera timmar. konstant.
om man bortser de minutrar han får sitta hos sin far.
denna kväll kommer nog bli spänande..
öronproppar eller nått kankse. eller ipoden..

de är detta alla som blir föräldrar läskigt tidigt inet testat...
för allt blir men lite avskräckt, trotts att han är söt och go till tusen.
ibland.

när natten är händelserik

inatt har jag ett minne av att jag vaknade och att en ost hade hemsökt min dröm
när jag vaknade för dagen så var jag just sen till ett bröllop konstiga människor. konstiga kläder och total panik.
när jag väl är vaken så kliver jag ner från sängen och börjar leta kläder.
helt plötsligt kraschar de lite fint under ena foten.
mina glasögon, japps mina fina grå glasögon låg så vakert till tuffsade under foten.
morr.
jag skyller mitt totala ouppmärksamma steg på min natt.
alla dumma drömmar om bröllop och ostar.

just nu finner ja inte alla bilder som finns på kameran som jag lade över till datorn.
dumma format.
dumma allt som inte fungerar.

dumma glasögon som inte går att använda.

nätterna gör mig till en idiot

ligger i en röd soffa, i ett stort hus, i skogen utanför en medelstor stad i sverige.
alla i huset sover.
det hade jag också tänkt göra. det hade jag också velat. saken är ju den att jag inte kan.
mina tankar snurrar i turbo fart. allt på en gång.
varför ser mitt liv ut såhär. varför blev det inte på ett annat vis.
vart ska detta egentligen sluta.
kommer jag fortfarande komma hem till min mor och far med mina väskor med jämna mellanrum om tio år. För fyra år sedan var jag och alla andra rätt säkra på att mitt liv skulle vara "löst" vid det här laget.
idag vågar jag inte ens hoppas att de ska vara någorlunda utstakat om ett år. fast en jag vill det. vill det mer en någonsin.

jag är duktig på att förändra. att kliva ur, börja om.
någon stans ser jag att jag måste göra en annan förändring. en större. en som bryter förändrandet. en förändring som får mig att inse något.
men vad?

har jag haft en för bra uppväxt?
hatar jag inte mina barndoms skolor tillräckligt mycket? (för ogillar dem de gör jag..)
inte haft en ordentliga olyckliga kärleken?
inte gjort någon stor revolt mot något. ( har jag gjort någon huvutaget..)

åå.. jag är tragisk när jag sitter och funderar på varför jag inte vet vad jag vill med livet för att jag haft det för bra.
kan jag inte bara vara lycklig över det?

nu ska ja krypa ner i sängen bredvid min vän och vänta på att den lilla pojken ska vakna och inte vilja sova.
Jag vet varför jag inte är små barns förälder ännu...

vääärdens semsta film

mr woodcock..
skämdes gjorde jag
och minnas den kommer jag.
men dålig var den.

de ska vara bra filmer, annars kan ja göra nått vettigare med mitt liv, så de så.

som the holiday, såg den för nån dag sedan.

Snygg kar, kärlek och lyckligt slut.

ja vet, hur jag än drömmer om att ha en cool film smak så har jag inte det.

Jag har en flick flickig smak.. chick flick filmer ska de vara.

tragisk, jag vet.

men inte så tragisk som den film västerås bio bjöd på ikväll..
den var så dålig så jag aldrig glömmer den...

myysigt

efter en hel dag på stan lyckades jag med dagens mål.
och då är de inte de nyinköpta skorna som jag är mest nöjd med,
det är pojken som kommer krypande upp i mitt knä med ett leende i ansiktet.
åsså smälte jag.

dansat disco och härjat.. sen vi kom hem.

Nu ska de vikarierande "hemma papporna" nog ta oss in till stan och bion..

Från...





Till..

monster suzza

inatt har jag sovit 2 meter från en liten söt pojk.
denna lilla söta pojk tycker att jag är allt annat en söt, de är nått som är säkert.
för sedan vi klev upp så har han skrikit fort jag tittade på honom.
nästan i alla fall...
jag är farlig.
jätte farlig.
hur gör jag för att bevisa motsatsen?
uffe sa just att jag borde sminka mig..
men om de inte hjälper?

Ungen tittar i alla fall på nån mus på tv nu. och nått som är säkert är i alla fall att vi inte delar samma tv favoriter, om jag nu har några..
en gul mus som springer runt runt.
Men vad gör jag inte för att bli kompis med min lilla vän.
Nu ska ja upptäcka den lilla musen på tvs värld..
de kanske just den musen jag missat och det är den musen som ska göra mig till tv freak.
man kan aldrig så noga veta..

testfabrik

i detta hus här gäller de inte bara att vara duktig att inte små äta från skåpen.
här gäller de att inte provsmaka alla test bak som görs i köket.
men hur svårt är inte det.
Lingonpaj i söndags..
idag är de nån kak botten som ska testas fram så de rätta receptet hittas.

Maten är den samma, här testas det inför jolbordstiderna. Rebendbjäll i söndags, cowslow eller vad de heter igår..

de är rätt spännande att bo med min mamma i testar tider.

men de är rätt svårt att hålla fingrarna i styr oxå..

de bästa med att bo hemma är att man kan åka bort.

nu åker jag.

tips och råd tack

idiot.
jag är en idiot.
jag har helt klart funderat på om jag verkligen hade så lite strumpor och trosor.. har inte hittat nått men endå inte lagt nån större tanker på det hela.
I natt när jag skulle förflytta min maskin tvätt till tvättmaskinen insåg jag att jag hade mer underkläder, de låg blöta i tumlaren och har gjort i tio dagar. den stanken. den hade ni hoppat över.
efter att ha tvättat om kläderna så är de e prima skick igen, meeeen, den där stanken i tumlaren den är kvar.
vilken idiotbekännelse jag gjorde nu.

Ättika i tumlaren nu.
håller mina små kalla tummar på att stanken ska försvinna.
Annars ideer tack?

Varje dag bevisar jag att jag är världens bästa dotter.

Föresten har jag en snygg lite kortare frisyr nu.
Hur cool kan ja egentligen bli?
Allt för att bli en bra dotter.

den lilla gården på landet.

"men oliver, vill inte du vara ute och leka med lotta?"

Ibland undrar man om de är barn eller hundar det handlar om.

torkar skåp och lådor

jag försöker göra något, för att inte bli påmind om att jag gör inget.
vet inte vad jag ska göra ju.
så idag städar jag.

När jag blir stor ska jag ha lika mycket kryddor som min mamma, om inte mer, bara för att vara värre lixom.
"råkade" gömma rosepepparen oxå.. men det upptäckte hon, snabbt som tusan.
För rosepeppar kommer jag inte ha i mitt kryddskåp.
hellre lever jag med bara salt och peppar.

inte för kräsmagade...

vuxen

hört att vissa blir vuxen.
skaffar kar, hus, barn, ett ordentlit liv lixom.

men.. de är ju bara sånt vissa kan drömma om.

ska nog hälla ut en tekopp till i tangentbordet så jag får nått mer realistiskt att tänka på.

Jobb och bostad skulle ju passa bra kanske?

sticka eller lösa korsord

har varit ett dygn med min mormor och moster.
mysigt.. men lugnt.
Det man gör är att lösa korsord.
Men jag har inget tålamod.. och min almenbildning känns låångt bort när det gäller ord.
Sticka är en annan sak man syselsätter sig med om dagarna.
Å det passar ju mig utmärkt. Läggs sin energi i ett par strumpstickor.
Så nu har jag börjar på en brun mössa.
Tre aviga, tre räta. Gud så många gånger jag har räknat till tre.
Jag tar upp maskor som inte finns, jag tappar mina riktiga maskor.
Men så fint det blir.

Så stolt jag kommer bära min mysse.
För något skadad jag är av allt Astrid Lingren prat som varit de senaste dagarna..

letar

När jag öppnade mina två första lådor i den kalla mörka skrubb där mitt liv är instängt så tyckte jag det var lite kul. Upptäcka allt som man glömt. Så många saker, kläder eller böcker finns det så mycket minnen i.
Men efter alla dessa lådor och jag inte funnit ens hälften av de jag sökte. då är allt med glädje borta. jag är kall om fötterna och irriterad.
När jag lyfte ner den tyngsta lådan från en hylla gick den sönder, om jag hade tappat den. då hade jag nog gjort något dumt. för inuti den fanns all höganäs porslin plus allt annat jag är rädd om.

Tror det hade varit lättare att ha allt man äger i kartonger om man packat dem själv..
om man hade en susning om var allt fanns.
Just nu är de bara någonstand. någonstans som jag inte vet.

letade saker för att få upp gardinstången hela morgonen.
och en har ja inte funnit dem.

jag hitter ju banne mig inget alls.

morrar

tiden

nu är de rätt tid på min blogg.
rätt tid är lika med svensk tid.
fel tid är lika med engelsk tid.
för nu tror jag att jag är inställd på sverige.
jag är ju så svensk som man bara kan vara..

bilder

å, jo ja tar dem.
bilderna
Min kamera är med mig.
Jag har till å med tagit blogg bilder.
Men.. när jag får in min dator på internet.
då, kanske ja kommer få ut dem..
kanske.
vi får se.

Jo, en sallad ska ni få se.
Min sallad i fin skål. Fin skål har jag inte gjort sallad i på många månader.

nu ska jag sova, för i morgon ska mina möbler in tillbaka, gardinerna ska upp... ååå så roligt! =)
ååå så fint!

lättlurad

vem är det jag lurar egentligen.
är det mig själv eller är det arbetsförmedlingen.

När jag ligger hemma i min säng, då känns mitt liv minst sagt omöjligt.
Omöjligt för att jag inte har den blekaste var jag ska ta vägen, vad jag vill.

Men när jag sätter min fot på ams, då är jag allt annat en ett problem.
Jag är en människa med så många möjligheter, och hälften av de de tar upp låter ju bra.

När jag sitter där.

När jag är tillbaka hemma i min säng, då är allt bara trist, tråkigt och meningslöst.

Viljan är som bortblåst och min framtid känns mer som jobbig en som ett äventyr.

Ni behöver inte tala om att allt blir vad man gör de till.
för det vet jag redan.

godmorgon

om man kliver upp när de är mörkt ute utan att man behöver det. då får man en sådan härlig känsla i kroppen.
men jag är bara så exalterad över att jag ska få kleta färg på väggarna idag, och efter 6 dagars ledighet så orkar jag inte sova bort morgonen något mer..

Nu gick pappa ut, så nu kan ja spela musik och dansa med hunden..
De är inte i många hus som alla är vaken före solen.

Vitt snor i näsan

Nu har jag vitt snor i näsan.
Ikväll har jag sätt ut som en Geisha och en slip maskin har brunnit i min hand..
det händer saker i granbo..
eller nått åt de hållet.
Men efter en hel kvälls slipande och maskerande så ska ja nu gå till min säng, som huserar i sy rummet, och i den ska jag toksova.
För i morgon är det dax..
då ska ja kladda färg på väggarna.

i dag vit, i morgon kommer jag vara röd för hela slanten.

dyrt måste

det är kul med internett, bara på nått klick blir man fattig.

nu var de en sak som jag har skjutit fram den senaste månaden som jag tog tag i.. men de är inte kul för det.

Nästa gång ska jag beställa en operaton istället, tror ni man kan göra det på nätet oxå?

men då är de andra summor i å för sig.

Men om mellan 2-7 dagar kommer mina ögon älska mig igen..

Linserna är beställda.

Känner mig lite duktig faktiskt

"om de blir mycket snö kan vi åka pulka"

Fatta vad ensam jag skulle vara utan mina vänner..

Å ja de snöar nu, så jag håller tummarna för pulkåkning..

Funderar på om var det var värst, här eller brighton.
Brighton hade jag ett liv, ett jobb.
Men här har jag möjligheterna att göra vad jag vill.. om ja nu hade vetat det.
Men jag är ju inte nöjd var ja en är.

Livet är inte lätt när man har de för bra.

den "nya" telefonen

min mor fnittrar förnöjt och säger hallå i luren innan hon ens börjat ringa.
hon kom just hem med en "ny" telefon från jobbet.
den är sådär svart fyrkantig med fyrkantiga knappar på och allt annat en ny.
hon berättar glatt för sin syster som hon ringer om sin "nya" telefon.

Undrar om den 'är tillverkad på 80 eller 90 tal. och undrar om den kommer hålla längre en genomsnitts telefonen i detta hus..

måndag

de snöar det är fint.
mer var det inte.

liten

inatt har jag sovit skafötters.
undrar hur många år sedan det var jag gjorde det sist.
det är sådant man gjorde när man var liten..
är jag fortfarande liten?
Jag sover i alla fall fortfarande skafötters med min vän.

knåll å tott fyller 30, å det var party

aje

de räcker inte att halsen gör ont på morgonen, nu gör den det på natten oxå.
suckar högt.

undrar om jag ska dela på min mini säng med Ia inatt.. myyysigt!

Nu ska ja tycka synd om mig själv med ett leende på läpparna.
de e bra.

dotter i svenols

jag är värkligen en dotter.
inte vuxen, inte här.
här får man höra hur man ska bete sig.
hur man ska stoppa in tallrikarna i diskmaskinen.
här är man liten.
har sköter man sig inte.

det är här jag inser hur lik min mor jag är.
det är nu jag sitter här med min mammas snygga byxor och se sitter fasiken nästan bra.
det är här min mamma klagar på att jag gör lika som min far.

det är bara att så inse att så gammal blir jag aldrig,
så gammal att jag inte är dottern i svenols.

men nu ska ja dansa. och ute är de sjukt vakert.

röda väggar?

det är kallt ute, kallt så det gör ont.
Jag har varit inne och rensat ur en hel massa lådor idag. var jag verkligen så liten, hade jag verkligen dessa fula byxor, tydligen så har jag förändrats.

nått som inte är förändrat är hur jag känner mig när jag går efter gatorna i bollnäs. det är märkligt att vad jag en gör i livet, så blir jag alltid den samma när jag kommer hem.
Jag tycker inte om det.

Måste föresten göra nått med mitt hår, nått kul och upp piggande. men jag vill inte klippa av det, för då ser ja ju så hemsk ut i mössa. och mössa måste man ju ha på vintern.

jag ska ta bort mitt röda nagelack och måla på nytt. se hur många timmar de kommer hålla...

varit på färg affären och kollat färger till väggarna i rummet jag sover i idag.
väggarna kommer bli en rostig röd färg tror jag att jag kommit underfund med.

jag måste sysselsätta mitt psyke med lite onödigt just nu.

mycket rött annars.

men ute är det svart. becksvart.

jag ska dansa gitterbugg i morgon, vad det nu är.

som sagt, hålla sig sysselsatt

blir de bra med röda väggar?

naglarna var det.

jomen

det ösregnar och inte snöar.
Jag blev bara sjukare och inte friskare under natten.
Jag känner mig ensamare och inte tvärtom nu.

Ska jag fortsätta med min tvättning.
koka gröt.

Städa ur en massa gammla lådor och försöka komma på om jag ska angagera mig i det rum jag sover i eller om jag bara ska blunda som jag gjort de senaste månaderna.

en till liten svart pryl

jag har verkligen nått för små svarta prylar.
min dator är rätt liten, för att vara en dator, och svart.
Min förra plånbok oxå.. men jag har nu givit vika för en större och inte lika trasig.
Min kalender är mycket liten och svart.
Min mobil års model 2002 är i å för sig blå. men liten.
Min ixus kameras fodral är litet och svart.

Min nya elektroniska leksak.
en Ipod nano är svart och liten,
och nu full med en massa god musik och lite fina bilder.

Vad kan man läsa ut av detta?
Inte vet jag.

Nu är jag trött i alla fall och de ska bli spännande att se hur länge jag sover i den mjuka sängen hemma i granbo... om de står 4 eller 6 på klockan när jag vaknar så skolkar jag.

Vill lägga ut bilder.. men granbos internett är inte det optimala för det, tyvärr.

känner mig som fjorton

Sen jag kom hem har jag pratat i telefon. Blivit uppdaterad på allt som hänt och händer, skvallrat och filosoferat över livet.
Mina bästa vänner, min bror.
Fasiken vad jag har saknat att prata..
Känner mig som fjorton.
Den tiden i livet då man spenderade timmar i telefon med de man träffade för en timme sedan.

Men jag är inte fjorton längre och inte vill jag vara heller.

Men jag vill ändå prata mer i telefon.
Vem vill att jag ska ringa?

jag ser de snöar

det är kallt om mina fossingar och jag har typ 40 kg kläder att tvätta.
Hur hände detta?

det där med håret

min vän stina säger alltid att när hennes långa blonda hår är tillbaka. Då är det dax att bege sig hem.
Jag har nu gjort en kort version av det stina pratar i.
Mitt hår var längre en på många år när jag kom hit i början på april. Klippte de kort ganska snart efter jag kom till Brighton.
Nu sju månader senare är mitt hår nästan tillbaka
och jag, är på väg hem.

ett stort glas rött tack

just varit en snabbis på puben, our local pub.
det var två minuter att gå, springer lätt över utan jacka.
det är mysigt där.
det är en del av livet här.
gatorna är upplysta.
finns minst 5 pubar inom radien av 5 minuter.

Publivet är nått jag lärt mig gilla.
Lärt mig slappna av så pass så jag kan sitta där.
Nästan lärt mig att njuta av det stora glaset med rött vin.

Allt kommer bli så annorlunda
Allt är skrämande nu.

Om ett dygn sover ja sött hemma i min mor och fars gäsrum.
det ända boendet jag har.
Det jag på nått sätt ska kalla hemma.

Håller fortfarande för öronen och blundar.

ska jag investera i en massa tekniska prylar i morgon kanske?
bara för att.

mitt rum

sitter i den nya soffan i mitt rum. mitt rum i några timmar till. det nya vardagsrumet.
mysigt med ett vardagsrum med sjukt sköna soffor i.
allt känns så konstingt.
lämna detta?
jag behöver nog mer vin eller nått.

fota

När jag har tråkigt på tåget, bara jag och kameran, så känns det fel att fota. Fota andra, Fota sig själv. Det blir dumt. Så då fotar jag ut. Ut på inget. Men alltid blir det något. I detta fall en hel massa.

varmt svammel

ligger i sängen, känner mig lite trött, men inte mycket. Inte så trött som jag borde. Inte sovit något sen efter fyra. Sömnen håller sig på avstånd.
Det är varmt ute. Känner mig som en liten tjej med nerhasade strumpbyxor.
Nästan för varmt med skinjacka när jag gick hem nyss.
Det är fortfarande hem. I några timmar till.
Jag är på Internet och gör inget istället för att packa färdigt. göra allt klart inför min flytt, min resa, hem. Duktig och bara handlat ett par trosor idag. Trotts shopping.
Ätit på restaurang
Fick just sms, de händer inte varje dag det inte.
Från å med 14.15 imorgon svensk tid har jag mitt svenska nummer. Då tycker jag att alla ska börja messa mig. Tok messa så jag vet att jag inte är ensammen.
Min telefonen ringde i morse. Mysigt med morgon prat. Mysigt att prata i telefon.
Det ska bli lite Mysigt att komma hem.

Men jag tror de är kallt hemma. Vinter, inte höst som här.

Nu måste jag packa.
Leka med stina lite till, för snart är jag inte här. snart är jag borta i kylan.

mina tankar i natten

Ligger i min säng. Ligger i min säng och tittar på vackra människor. Mina människor. Mina vänner. Skrattande andsikten. Leenden som ger minnen. Minnen av en tid. Tiden i Brighton. Brighton, min stad. Mina bilder.
Funderar på vad som har förändrats på dessa sju månader. Idag sju månader. Sen den natten jag i min snålhet gick upp för alla backar med mina väskor. När dörren öppnades av två kaniner. De två vackra flickorna som skulle bli min en del av min familj för sju månader.
Men med facit i hand har deras liv förändrats mer en mitt. De gick från två party brudar till två pyjamas tofflor. Två tjejer som, när jag kom, lugnt kunde clubba och sitta på puben sju dagar i veckan, som nu tycker de är mycket bekvämare att ligga hemma i en trygg famn med pyamas på en att springa på stan med högklackade skor.
Vad har hänt med mig då. Nått måste ha hänt. Hur har jag förändrats på dessa månader. Efter alla timmars springande efter havet. Alla timmar på H&M. Alla timmar i brightins alla pubar. Har något annat en min garderob förändrats.
Har jag fått ett mål med livet. Fått någon klarhet. Nej, inget konkret. Men jag har nog kommit en bit närmare mig själv.
När jag förklarade för en tjej på jobbet igår varför jag gör detta så kändes det så rätt. Det lät verkligen som om jag vet vad jag håller på med. Vad jag ska och vad jag lämnar, och det viktiga, varför jag gör det.
Men saken är nog den att dit jag vill är inte så enkelt som det låter, för jag vet inte var det finns. Jag vet bara ungefär vad det är. Det har gjort att jag vet att jag inte ska vara kvar här. Tror även rädslan att bli just kvar för att jag vill här ifrån. Rädslan att fastna. Rädslan att hitta något så jag inte kommer här ifrån. För jag vet att det inte är här jag vill vara tillslut.

Hade min sista middag med min familj i baltic sea palace igår. Kristyna gjorde förätten, David huvudrätten och john efterätten. Stina och jag kom lagomt berusade hem och stina höll definitivt med snacket. Jag kommer sakna dem så mycket. Jag kommer sakna det jag hatar. Men jag vet att jag inte har en riktig plats, jag vet att jag gör rätt, men endå. Jag kommer sakna dem. Krisyna försökta få mig att berätta om det bästa med tiden här. Och ärligt så vet jag inte. Kan inte sätta orden på nått speciellt.
De pratade om min engelska. Som fortfarande i mig är långt ifrån bra, men som jag idag inte tänker på. Jag pratar engelska med alla. Det är det språket jag använder. Jag funderar inte längre. Vet inte om jag tänker på engelska, men förmodligen gör jag det.
Det är nått jag kommer att sakna. Svenskan är mitt modersmål. Det språk som alltid kommer vara mitt. Men engelskan är ett bevis att jag kan. Jag kan klara mig, jag kan lära. Det är ett språk som har ord som inte svenskan har. Det språk jag har varit så rädd för, som har kostat så mycket smärta. Jag kan fortfarande inte skriva. Men det är mitt nästa mål. Att lära mig skriva så jag kan kommunicera med alla mina brittiska vänner. Att jag ska kunna hålla kontakten med mitt liv i england. Med alla andra förutom stina, för hon är inte en del av brighton. Hon är en av mina bästa vänner. Som är en del av mitt liv, inte bara endel av Brighton.

Många får ett liv som man inte blandar med sitt vanliga liv, sin uppväxt och med sitt liv hemma när de varit här. Jag tror inte jag fått det, jag har fått en annan susanna, den susanna som har klänning Men jag sminkar mig fortfarande inte varje dag och tar fortfarande inga droger. Har fortfarande inge skulder.
Jag har kanske blivit mer säker på min stil. Blivit lite mer jag, vet mer vad jag vill bära och inte. Har inte samma rädsla av att vara den jag är.
Musiken har nog också förändrats. Inte till vardags. Men att jag skulle kunna stå och dansa till hard funky hous musik trodde jag inte. Men jag kan, och jag kan till och med tycka det är sjukt kul.

Men ensamheten tär. Jag är i behov av mer uppmärksamhet en jag får. En trygghet och närhet. Leds på medlidande och komplimanger jag inte tror på.
Leds på att inte besvara de jag får. Leds på att inte kunna ge. Att inte behövas. Känna sig behövd och riktig.

Jag behöver utvecklas. Lära mig saker. Göra nya saker. Vara aktiv. Vara duktig.
Jag behöver pirr imagen, använda kroppen, höga hastigheter. Nya upplevelser. Frihetskänslan och välbefinnandet att detta är anledningen varför jag finns. Detta ögonblick vill jag inte byta mot något annat.

På något sätt vet jag vad jag gör, vet vad jag vill. Men jag är ingen mindre eller mer en den jag är.
Förvirrad. Negativ Osäker. Ensam. Impulsiv.

Men jag lever och jag ska utforska livet.

Brighton

packlista

vissa människor gör packlistor.
inte jag, jag packar allt jag äger och har i två väskor.
det som inte får plats får jag lämna,
svårare en så är det inte.

tok packart den senaste timmen. letat de saker jag hade i handen för en minut sedan.
Om jag inte hade några skor så hade jag praktiskt taget nästan fått plats i bara en väska.. plus den "lilla" handbagege väskan med kamera, dator... mm.
men, jag har skor.. inte så många som jag kunde haft, har faktiskt blivit bara om jag räknade rätt 7 nya skor de senaste sju månaderna.. å de är faktiskt bara.
ett par nya byxor bara...

vill inte lämna mitt rum. tycker inte om känslan av att inte ha något eget.

Hur mycket har du planerat i ditt liv?
Jag har vid 23 års ålder planer fram till sisådär lördag. sen har jag inget mer, INGET mer.. varken måsten eller nått annat.
Inte ens en räkning att betala.
Jo en sak. Ska börja betala studielån i januari....

Vem har några planer för mig?
Nyår? ska det firas?

Nu ska ja sova. måste vara pigg om jag ska gå till jobbet en sista gång i morgon, säga en hel massa hejdå och sen dricka öl...

sängen

jag skulle ju annonsera ut den.
sängen alltså.
det har jag inte gjort.
vill inte kliva upp. trotts att sömnen försvan runt sex..
kroppen protesterar idag.
Den väskan som var packad är uppriven av ett desperat försök att hitta ett par hela strumpbyxor i lördags. Borde packa. bara tre dagar kvar ju.
Två dagar kvar på jobbet. Gör ingen vettigt, fördriver bara tiden.
Vad borde jag göra?

Omeletten till frukost blev trist..

Hittar inget. de är för stökigt...

Nu är jag förvirrad.

kusin helenas konstverk

det är sant

sova är för mesar.
stälde mitt alarm på 07.30 när jag gick och jade mig. och klev upp pigg och alert i morse..
saken är den att klockan stod på 04.17 när jag gick å lade mig!
och en är ja inte trött...
kommer nog sova en vecka när jag landat hemma, för någon gång måste ju kroppen ta igen dessa 7 månader utan sömn.

Nu ska ja äta min sista sunday roast med min lilla engelsa familj.

spice girls

sitter med tva vuxna kvinnor vid ett bord, dricker te och ater svensk polly godis.
de pratar om den engelska kandis varlden.. vem som gor vad eller ser si och sa ut. Forsoker nu hitta spice girls nya video pa natet, med jag hittar den inte..
vem ar de egentligen som ser bra ut.. var ar for smal och vem kan inte sjunga.

Sjalv har ja super lockigt har och ar en forsokskanin.. underar hur jag kommer se ut innan kvallen ar slut och natten borjar och min girlie night out startar.

solen i ögonen

vad gör jag min sista lediga dag.
ledig före arbetslösheten, eller mellan allt och ingen kanske de kommer bli.
Skulle ju börja med julklappar. men de ser lite trögt ut.
leta magnetörhängen till nästa lördags outfitt..
åka till helena och krama om flickorna..

Ikväll blir det sista utgången med brudarna.
Stina gjorde en facebook grupp och överaskade mig igår.
lite sött tycker ja nog de var..

Det är varmt ute, solen lyser och det känns som om jag nu en en gång tar bort den lilla plattform jag byggt upp. Men jag faller inte, jag snurrar bara runt runt.

vem har jag lurat idag?

ingen, eller mig själv.

Kunde inte ens lura mig själv att jag inte kände mig ensam på bion mitt imellan två hånglande och kelande par.

Ikväll skulle jag döda för en kram.
Lite värme i alla fall, för jag har banne mig frusit hela dagen.

lurade inte ens mig själv med att lyckas tro på mitt blogg inlägg idag..
nu börjar de bli illa.

sova är för mesar

har vandrat en och en halv timme efter havet med min kamera och eskobara i öronen nu på morgonen.
Det var tyvärr ingen vacker morgon. mer engelskt grå.
men att le mot människor och få ett strålande leende tillbaka, gör mig varm.

nu känner jag mig trött, hade varit skönt om jag gjort det halv sju oxå..
men så var inte fallet.
sova kan ja göra hemma.
Nu måste ja vara vaken i brighton.

de där med restauranger

ja, man går inte ut ochg äter på samma sätt hemma i bollnäs som man gör här.
jag vet varför. en nota är ungeför hela månadens matkassa. men lika fasiken för de, vi har haft en sjukt trevlig kväll, dog mat, låååång väntan på den i å för sig, goda viner.
sen ett sorgligt hejdå, som jag mitt dumma inte insåg att de var ett förväl, eller sorgligt förens efter.

Vissa människor kommer man aldrig glömma...

realtioner

arg, irriterad, frustrerad.
Tur att ingen är i närheten.
Var redan irriterad innan kris ringde för 20 min sedan, hon tar planet till Prag ikväll.
För John är dum i huvudet.
Varför ska livet innehålla känslor
Behovet av att bli bekräftad och älskad.
Alla har behovet av att känna sig behövd och sädd.
Men inte ens de perfekta är ju fint och lyckligt.

Jag lever ett liv som gör mer ont och bryter ner, en det ger lycka och välbefinnande.
Det värsta är att jag väljer det själv.

Just nu är i alla fall jag snyggast i stan och ska gå på restaurang ikväll.
så de så.

månaden som inte finns

Januari, februari, mars, april, juni, juli, augusti, september, november, december.

När jag lärde mig månaderna missade jag alltid en månad. Hur jag en räknade så var de alltid bara elva.

Jag hade länge ett hopp om att på nått sätt få in den saknade månaden. Jag insåg det igår, vad jag gjorde i många år för att försöka få denna månad att bli något.

Idag har jag in sätt att det inte fungerar att hitta den bortappade månaden på det sättet.

Jag och denna månad passar inte ihop.

Även detta år försvan den, snabbt och utan något minnesrikt som skulle få mig att minnas den.

Oktober är inte min månad, det bestämdes redan den dagen jag föddes med dyslexi.

en vecka kvar

vaknade när de fortfarande var mörkt ute, tyst i huset, bara ett enstaka par bilar svissade förbi utanför fönstret Varför kan jag inte sova? Ju mer jag tänkte insåg jag med en klump i magen att om en vecka har jag vid denna tid packat och är på väg. på väg från mitt rum för alltid. på väg hem till sverige.
på väg från stina, david, kristyna och john.. stac the ess. alla på jobbet som jag faktiskt tycker om.
Inget mer skitprat med stina i köket.
Inget mer tok med stacey.
Inget mer stockroom.
Inget mer hav.

Funderar vad de bästa egentligen varit, hur kul jag haft när jag varit ut med Jack och co. Alla spelningar jag varit på.. Mina timmar i mina löpskor. Alla shopping kassar jag tagit med mig hem.
Min säng, mitt rum.

Min livsångest här. Den, klänningarna och minnena är det jag kommer ta med mig.

De jag inte kommer sakna är alla bråk mellan Kristyna och John. Bettys intriger. Min maneger. Ensamheten. De illaluktande golven.

Jag vet att bus the sus kommer försvinna den dagen jag lämnar england, det är nästan så jag fäller en tår. Här och nu en hel vecka innan flyget lyfter.

idag

idag har varit en lååång dag.

duschade just för tredje gången och stod och filosoferade över min dag.

den började med att stina knackade på 07.20 för att hon ville ha med mig till simhallen. sagt och gjort. simmade på morgon en och sen en liten frukost utanför H&M innan stina började.. sen strosade jag på stan nån timme i lodis kläder, shoppade lite och gick sedan hem för att börja packa. en väska är nästan klar en hel vecka innan avfärd. undrar vad detta ska sluta.
Är i alla fall tillbaka till en hel brunett igen och har seriöst legat på sängen i en hel timme och bara läst.. de var inte igår ja gjorde det senast. Klättrade och sen har jag ätit middag med stina och fipplat med lite bilder..

att jag fortfarande använder mina armar och fortfarande har ögonen öppna är ett mirakel.

dax för vila.